Fredrik von Platen: Tänk efter och läs på ordentligt om så kallade seniorlån

Som en av SPF Seniorernas sakkunniga får jag ofta frågor som rör bostäder och bostadsmarknaden, via telefon, email och när jag är ute i landet och föreläser. En sådan fråga som återkommer över tid är den om kapitalfrigöringskredit (mest kända: Svensk Hypotekspension). Jag kommer därför att här redovisa ett exempel på frågor och resonemang från medlemmar och skriva ett ganska allmänt hållet svar.

Vi seniorer befinner ju oss i väldigt skilda boendesituationer, både vad gäller hushållstyp, antal i hushållet, nuvarande bostadslån, pensionsnivå och så vidare. Det är därför svårt att också ge specifika svar och tips. Men mitt generella råd i frågan om seniorlån/kapitalfrigöringskredit är: tänk efter och läs på ordentligt först.

Ett exempel på mail från medlemmar:
Hej Fredrik.

Nu har det inträffat, det som du varnade för på din föreläsning när du var i vårt distrikt och pratade seniorbostäder. Pensionärer har mycket riktigt svårt att få låna pengar till insats i bostadsrätter och ombyggnad av villor, sa du. Min fru och jag fick inte låna 600 000 kronor i ”vår bank” för att lägga om taket, isolera vinden och installera värmepump. Vi fick nobben på att låna så mycket och skulle dessutom tvingas att amortera. Vi är runt 70 år, bor billigt eftersom vi haft huset i 30 år. Vi har bara ca 400 000 kr kvar i lån till 1,9 procents ränta. Lånet är amorteringsfritt. Vi vill göra huset lättare att sälja om några år. Vi kan nog få runt 1,8 – 2 miljoner kronor för huset med den investering vi tänker oss. Men vår bank sa att staten har tydliga bestämmelser. Våra inkomster var helt enkelt inte tillräckligt höga för ett lån.

Jag har sett reklam i TV och i tidningar om hypotekspension, som innebär, när jag räknar på det, att vi skulle få loss uppåt 600 000 kronor. Räntan är hög men behöver inte betalas utan kan läggas till skulden på något sätt, och vårt billiga bottenlån måste förstås lösas in. Det verkar krångligt, vi befinner oss i valet och kvalet. Vad anser du om att lösa vårt kreditbehov genom hypotekspension?

 

Här följer mitt svar på detta exempelbrev:

Varumärket Hypotekspension är ju inte någon ”pension” utan ett lån på, enligt min uppfattning, mycket dåliga villkor, eller som det formellt heter ”kapitalfrigöringskredit” med fast egendom, och även bostadsrätter, som säkerhet. Exempelvis har Svensk Hypotekspensions reklambroschyrer tidigare kritiserats av Konsumentverket för sin otydlighet och att texten lovar guld och gröna skogar. Jag förstår att ni blir förvirrade.

Det är svårt att ge generella råd i ett specifikt fall, men så här resonerar jag:

Banken som ni anlitade gjorde nog formellt rätt, men försök på en annan bank, som jag nog sa på min föreläsning. Det brukar ibland lyckas. Ni kan fortfarande ha kvar bottenlånet i den andra banken, om inte den nya banken ger er samma villkor.
Min uppfattning är att bankerna resonerar på olika sätt och ändå anser sig följa regelverket – med skuldkvotstak och amorteringskrav med mera – som Finansinspektionen (FI) och regeringen infört. SPF Seniorerna har i remissvar, debattartiklar och uppvaktningar, ska du veta, påpekat att dessa onödiga regler missgynnar seniorer. Konstigt nog har Finansinspektionen undantagit Svensk Hypotekspensions krediter från kravet på amortering, vilket gett detta företag oförtjänt legitimitet. På detta sätt, skulle man kunna säga, drivs ni att teckna krediter på usla villkor för dessa ”kapitalfrigörelsekrediter”, som ska sätta guldkant på tillvaron med lyxkryssningar och resor, som det står i deras broschyrer. Det är tokigt att en sådan samhällsnyttig investering som ni tänker göra missgynnas av staten, medan kortsiktig konsumtion i form av resor omhuldas.

Går ni in i ett samarbete med Svensk Hypotekspension, eller andra som har liknande produkter, kan du inte samtidigt ha lån hos ditt gamla bolåneinstitut. Så ditt fördelaktiga bottenlån måste lösas in med erläggande av eventuell ränteskillnadsersättning och stoppas in som en skuld till Svensk Hypotekspension. Så har du haft en ränta på 1,9 procent på bottenlånet så höjs den till 4,5 procent (för närvarande) i Svensk Hypotekspensions hägn, som, kan man nästan säga, tar över bestämmanderätten över er villa innan den är såld. Det liknar mest av allt en ”Ebberöds bank-pension”.

Ni blir inte befriade från denna kredit förrän villan säljs. Skulle ni sälja, om ni båda fortfarande är i livet, och vilja flytta till en mindre och lämpligare bostad finns det inte mycket över att köpa en sådan bostad för. Så läs på ordentligt och tänk er för innan ni hoppar i en galen tunna.

Observera exempelvis: för att ni ska få ut 600 000 kronor – i den summan måste ni också räkna in nuvarande lån på 400 000 kronor – kommer ert lån hos Hypotekspension på fastigheten att bli betydligt högre eftersom det ska täcka räntor under lång tid framöver. Risken för att ni förbrukat en mycket stor del av värdet i er bostad när den säljs eller ärvs är mycket hög. Kvar finns ju även kostnaden för kapitalvinstskatten dagen ni säljer. Frågan är vad ni i längden vill göra med värdet som ligger fastbundet i er bostad?

Om värdet är 2 miljoner kronor idag kan vinsten säkert bli 1 miljon kronor, vilket ger en skatt på minst 220 000 kronor. Det blir säkert mer i skatt då ni ägt bostaden länge. Alla, under åren, nedlagda kostnader är inte längre avdragsgilla. Kanske ska ni sälja huset redan nu och flytta till en bekvämare bostad? Det finns, gissar jag, många barnhushåll, som längtar efter att få köpa ert hus och bygga om det på sitt sätt.

Fredrik von Platen
Sakkunnig bostäder SPF Seniorerna

Några länkar i detta ämne:
https://www.hallakonsument.se/pengar-och-ekonomi/lana-pengar/olika-typer-av-lan/seniorlan/
https://www.konsumenternas.se/lana/olika-lan/om-lan-till-aldre/kapitalfrigoringskredit
https://www.konsumenternas.se/lana/olika-lan/om-lan-till-aldre
https://www.e55.se/artiklar/pensionarer-varnas-for-dyra-bostadslan/
https://blogg.avanza.se/hemberg/2016/03/23/dyrt-med-hypotekspension/

Fredrik von Platen, SPF

Fredrik von Platen, SPF Seniorerna

Tips till seniorer i Corona-tider: digitala och traditionella aktiviteter

SPF Seniorerna vill under Corona-krisen ge alla seniorer tips på vad man kan syssla med om dagarna. Vi kan fortfarande göra samhällsnytta och stötta våra medmänniskor. Vi uppmanar alla seniorer att bry sig om varandra och tipsa varandra om sysslor när fysiska möten inte kan genomföras. Ring, skicka telefonmeddelanden eller kommunicera via internet för sällskap – det är viktigt med sociala relationer. Läs en bok, spela bridge på nätet eller testa en ny maträtt efter matinköp via nätet.

På SPF Seniorernas webb har vi samlat all information kring Corona-viruset och alla tips på aktiviteter till föreningar och enskilda i dessa tider:
https://www.spfseniorerna.se/sa-tycker-vi/halsa–omsorg/information-om-coronaviruset/

Bli mer digital

• När man ska minska sina sociala kontakter är det extra viktigt att kunna använda sig av olika internetverktyg för att kunna hålla kontakten med andra och sköta viktiga ärenden.

NY! “Digitala jag” är en utbildning i digital vardagskunskap. Klicka på länken och välj till exempel Kommunicera digitalt. Följ instruktionerna! https://www.digitalajag.se/

• I Seniorsurfarna på SVT Play drillas 4 kända svenskar i digitala färdigheter. Även om du inte vill bli mer digital så är det roligt att se deras problem och diskussioner.
Alla avsnitt hittar du här: https://www.svtplay.se/seniorsurfarna

Internetstiftelsen har brutit ned programmen till 12 korta filmer, Seniorsurfarskolan. Dessa hittar du på Internetsstiftelsens Youtubekanal: https://www.youtube.com/playlist?list=PLtDs7N_g_eiblngnCPF6FJzETgol1_jWO

Elderly lady typing on laptop. Shallow DOF.


Underhållning

• Det finns kostnadsfria play-tjänster som SVT Play och TV4 Play för underhållning, nyheter, filmer, serier och dokumentärer. Även andra TV-kanaler har kostnadsfria playtjänster, i vissa fall kan de kräva en registrering med emailadress.

• I Öppet arkiv erbjuder SVT ett gediget utbud av program handplockade ur vår svenska tv-historia. https://www.oppetarkiv.se/

• Det finns även betaltjänster för serier, filmer och dokumentärer såsom Netflix, HBO, Cmore och Viaplay. De kan ofta användas på flera enheter samtidigt beroende på vilken typ av abonnemang man har.

• Poddar är inspelade radioprogram som du kan lyssna på direkt via webben eller ladda hem och lyssna på när det passar dig.
Lyssna på podcast: en introduktion finns här – en hemsida om att lyssna på poddar: https://teknifik.se/2018/06/lyssna-pa-podcast-basta-apparna/

• Seniorpodden är förbundets egen podd som tar upp ämnen som intresserar våra medlemmar. Lyssna på den här: https://www.spfseniorerna.se/om-forbundet/seniorpodden

• Sveriges Radio har ett stort utbud av poddar inom alla möjliga områden som politik, djur och natur, vetenskap, dokumentärer, underhållning och mycket mer. https://sverigesradio.se/program

• Biblioteken har även utlåning av ljudböcker och e-böcker och kostar inget. Besök ditt biblioteks hemsida för mer information och utbud och hur du går tillväga. Det finns även ett flertal betaltjänster för ljudböcker såsom Bookbeat, Storytel och Nextory.

• Många tjänster för både ljudböcker, tidningsmagasin (Readly) och streaming av filmer/serier har gratis prova-på-perioder, ofta 14-30 dagar. Erbjudanden om prova-på hittar du vanligtvis på respektive tjänsts hemsida.

• Korsord, suduko och quiz finns det mycket av helt gratis på webben. Skriv t ex ”korsord” i din webbläsare så får du förslag på sidor. Vissa kan du lösa direkt på skärmen och andra kan du skriva ut.

 

Social gemenskap på nätet

• Via sociala medier, exempelvis Facebook och Instagram, kan du hålla kontakt med vänner och familj och även stifta nya bekantskaper. På Facebook finns speciella sidor och grupper för alla möjliga intressen där du kan diskutera och få tips av andra som har samma intresse som du. NY! Det finns till exempel Facebook-grupper med pysselidéer, odlingsråd och boktips.

• Videosamtal och digitala möten är också ett alternativ. Det passar lika bra för enskilda som vill ha kaffestund med en bekant eller för mindre samtal i grupp. Leta upp din kontakt i mobilens kontaktlista och välj video/Facetime. För digitala möten med flera deltagare finns det flera kostnadsfria appar som du kan använda: Facebooks Messenger, Skype, WhatsApp och Viber är några exempel.

• SPF Seniorerna har startat en Facebook-grupp för seniorer som vill samtala över nätet, om allt mellan himmel och jord. Digital gemenskap med SPF Seniorerna heter gruppen, du hittar den här: https://www.facebook.com/groups/137580164356171/

• Det finns många spelappar där du spelar tillsammans med andra eller på egen hand. En välkänd är Wordfeud där du spelar det klassiska Alfapet. Det finns även appar för frågsport som Vem vet mest, Quizkampen och Primtime för att nämna några.

• Bridge är populärt även på nätet och det finns både kostnadsfria sidor och betaltjänster.

• Bland Seniorens kontaktannonser kan man hitta någon att prata med vid behov: https://www.senioren.se/kontaktannonser/

Appar hittar du i Google Play eller App Store
NY! Näthandel

• Handla mat på nätet. Alla stora matkedjor har näthandel, det finns möjlighet till hemleverans eller hämta i butik. För närvarande (slutet på mars) är det omkring 2 veckors väntetid på hemleveranser.
Ica har tagit fram en film som tipsar om hur man går till väga: https://www.youtube.com/watch?v=TrBngKw0sWk&feature=youtu.be
Hemköp har gjort en lista på de butiker som har så kallad Seniortimme, när riskgrupper kan handla i en lugn butik en timme på morgonen: https://www.hemkop.se/artikel/seniortimmen

• Handla medicin på nätet. Alla apotekskedjor erbjuder näthandel, till exempel Apoteket, Apoteket Hjärtat och Kronans apotek. Det finns också nät-apotek som Apotea.

• Byggvaruhus och trädgårdsbutiker erbjuder näthandel och hemleveranser. 20-27 mars har Byggmax fri hemkörning för personer 70 år och äldre: https://www.byggmax.se/leverans
Det finns både näthandel med hemleverans (vanligen mot en mindre summa) och kostnadsfri hämta i butik hos byggvaruhus som Bauhaus och K-rauta samt renodlade trädgårdsbutiker som Granngården och Blomsterlandet.

• Många restauranger erbjuder nu hemkörning eller avhämtning, information och kontaktuppgifter finns ofta på restaurangernas webbsidor.

• Det mesta kan inhandlas på nätet: allt från böcker och kläder till möbler och loppis. Ta en titt på exempelvis Adlibris för böcker eller Tradera för (ofta) begagnade prylar.

 

Icke-digitala aktiviteter

NY! Bygga pussel, lägga patiens eller spela sällskapsspel.

• Läs en bok, kanske har du någon ny i hyllan eller kan läsa om en favorit. Många bokhandlare har hemsidor där du kan köpa böcker nätet. Prova till exempel akademibokhandeln.se eller adlibris.se.

• Adlibris säljer garn via nätet också. På de flesta garntillverkarnas sida kan du också köpa garn och hitta stick- och virkbeskrivningar gratis. Prova till exempel jarbo.se eller hobbii.se. På hemsidan panduro.se kan du beställa ur hela deras sortiment av pysselmaterial.

• Ta en promenad men tänk på att hålla avstånd från andra. Bor du i ett tättbefolkat område kanske tidig morgon kan vara en bra tid att promenera på. Gruppromenader ska inte göras enligt Folkhälsomyndigheten.

•  NY! Träna framför tv:n varje vardag kl 09:40 på SVT 1 där träningsexperten Sofia Åhman tipsar om träningsformer som går att utföra hemma.
Finns också på SVT Play.

• Passa på att städa vinden/förrådet. Sortera gamla foton. Rensa garderoben, sortera, laga och förbered påsar som kan lämnas till återanvändning/återvinning.

• Plantera om blommor eller ägna dig åt trädgårds- eller balkongbestyr. Har du inte odlat så mycket tidigare, finns det många tips på nätet oavsett om man har balkong eller trädgård: odla.nu, blomsterlandet.se, alltomtradgard.se samt odlingspoddar som Trädgårdssnack och Odla med P1

• Testa att laga nya maträtter eller bakverk. Se t ex recept på Senioren.se: https://www.senioren.se/kategori/leva-uppleva/mat-och-dryck/

• Skriv eller läs en novell/bok. Skrivtips finns på Senioren.se: https://www.senioren.se/leva-uppleva/se-las/har-far-du-skrivtips/  
Här finns också mycket läsning, bland annat vinnarbidrag i tidningens novelltävlingar:

Har du fler tips på vad man kan göra hemma – hör av dig till oss!
Hör av dig till SPF Seniorernas förbundskansli med era bästa tips på vad man som enskild kan göra på hemmafronten i detta läge för att minska ensamhet och för att hålla igång, så sprider vi dessa vidare i organisationen.
08-692 32 50 eller info@spfseniorerna.se

 

Tips till föreningar i SPF Seniorerna i Corona-tider

SPF Seniorerna har sedan tidigare rekommenderat att förenings- och distriktsaktiviteter skjuts upp eller ställs in samt att friska yngre medlemmar kan hjälpa andra medlemmar med att handla mat och liknande.
Bara för att vi seniorer ombeds stanna hemma betyder det inte att vår möjlighet till att göra samhällsnytta och stötta våra medmänniskor är borta. Från SPF Seniorerna vill vi uppmana alla medlemmar att bry sig om varandra i tider när fysiska möten inte kan genomföras. Ring, skicka telefonmeddelanden och hälsningar via internet för sällskap samt hör om någon behöver hjälp.

På SPF Seniorernas webb har vi samlat all information kring Corona-viruset och alla tips på aktiviteter till föreningar och enskilda i dessa tider:
https://www.spfseniorerna.se/sa-tycker-vi/halsa–omsorg/information-om-coronaviruset/

Kontaktkedjor för att minska isolering
• Telefonkedjor i föreningar, ring runt och se hur alla har det, någon som behöver hjälp med något, eller bara prata. Man kan dela in sig i smågrupper kanske så varje grupp har telefonkontakt med 5-10 personer. Inte minst för de som inte behärskar digitala verktyg kan telefonsamtal vara ett stöd.

• Det går också utmärkt med sms- och digitala kedjor bland medlemmarna för att förhindra att man blir helt isolerad när ingen hälsar på.

Kom ihåg att det är en lika rolig aktivitet för den som ringer som för den som svarar.
damPratarTelefon300dpi

Digitala möten och digitala aktiviteter
• Telefonkontakt är bra men ibland är det trevligt att också se den man pratar med. Då kan videosamtal och digitala möten vara ett alternativ. Det passar lika bra för enskilda som vill ha kaffestund med en bekant eller för mindre samtal i grupp. I Japan är det en stor trend att äta lunch eller middag tillsammans via internet. Laga vad du vill och kontakta en vän så har ni båda sällskap till maten.

• Inom kort kommer SPF Seniorerna att starta en Facebook-grupp för seniorer som vill samtala över nätet, om allt mellan himmel och jord. Håll utkik i våra kanaler, som på vår vanliga och öppna Facebook-sida: https://www.facebook.com/spfseniorernasverige/

• En del av föreningarnas studiecirklar kan gå att genomföra med webbmöten, exempelvis bokcirklar eller andra ämnen där deltagarna har sitt studiematerial hemma.

• För att genomföra ett videosamtal letar du upp din kontakt och väljer video/Facetime. För digitala möten med flera deltagare finns det flera kostnadsfria appar som du kan använda: Facebooks Messenger, Skype, WhatsApp och Viber är några exempel.

Appar hittar du i Google Play eller App Store


Glöm inte motionen

• Stängt gym och inga ensliga promenadstråk i närheten? Ni kan ändå hålla igång hemma.
Bestäm dagar/klockslag tillsammans med dina idrottskamrater eller föreningsvänner då ni genomför ett pass hemma. Se t ex. Madeleine Månssons övningar på senioren.se: https://www.senioren.se/author/madelein-mansson/

För att gör det extra trevligt så använd gärna gruppsamtal på Skype/Messenger så att ni kan prata med varandra under passet.
Det finns också många videotips på Youtube för att motionera i hemmet.

• Promenader då? Enbart promenader i enskildhet, gruppromenader avråder Folkhälsomyndigheten från. Kan föreningen tipsa om platser i kommunen där man kan promenera utan att träffa andra människor?
Happy elderly man at home using digital tablet

Hjälp och stöd i vardagen med t ex handla mat, gå till apoteket, take-away

• Handla mat, mediciner och andra förnödenheter går ofta att göra via nätet och få det levererat hem för ingen eller mycket liten kostnad. I stort sett alla stora matkedjor erbjuder handling och hemkörning. Här kan ni som är mer vana att handla på nätet hjälpa andra föreningsmedlemmar som inte själva är så digitalt bevandrade.

• Ta kontakt med lokala mataffärer och fråga om de kan införa speciella tider då bara seniorer och riskgrupper får handla. Ni kan också fråga om lokala mataffärer kan ordna med hemkörning för seniorer, en eller två dagar i veckan exempelvis. Informera vidare i föreningen om hur matinköp kan underlättas.

• Kontakta apotek och se vilka möjligheter det finns praktiskt att hämta ut medicin åt andra. Kan recept förnyas via telefonsamtal med vårdcentral eller nätdoktorer istället för att gå på läkarbesök?

• Det finns många initiativ där frivilliga vill hjälpa äldre med exempelvis mathandling, rasta hundar eller uträtta andra ärenden. På Facebook har det startats ett flertal grupper medan andra sätter upp lappar i trapphuset. I föreningen kan ni underlätta för de som inte är digitala att komma i kontakt med personer som kan hjälpa dem på olika sätt. Behöver du hjälp och bor i ett flerfamiljshus kan du sätta upp en egen lapp på din ytterdörr att du behöver handlingshjälp.

• Restauranger med hemkörning. Många restauranger erbjuder nu hemkörning. Tipsa medlemmar om vilka restauranger som erbjuder detta i kommunen och kontaktuppgifter till restaurangerna, även telefonnummer för de som inte har internet.

• Vissa kommuner har inrättat olika former av hjälp/informations-linje som seniorer kan ringa till med anledning av Corona-viruset. Tipsa medlemmarna om en sådan finns i er kommun.

Har du fler tips på vad man kan göra i föreningarna – hör av dig till oss!
Hör av dig till SPF Seniorernas förbundskansli med era bästa tips på vad föreningar kan göra i detta läge för att minska ensamhet och för att hjälpa andra, så sprider vi dessa vidare i organisationen. 08-692 32 50 eller info@spfseniorerna.se

 

Stämmer det att pensionärer har fått 1600 kronor mer i plånboken?

Vid flera tillfällen de senaste månaderna har vi hört företrädare för regeringspartierna, inklusive statsminister Stefan Löfven (S) säga att pensionärer har fått 1 600 kronor per månad mer i plånboken. Detta har skett i regeringsförklaringen 2019 och i diverse andra uttalanden. Det är dock oklart om tidsperioden som åsyftas är ”förra mandatperioden” eller ”idag jämfört med 2014”. Men det hela är också intressant att titta närmare på då det troligen inte är så många seniorer som känner igen sig i att ha sett sin inkomst öka med 1 600 kronor de senaste 4-5 åren.

Låt oss börja med att titta på ett par ungefärliga och förhoppningsvis ganska representativa räkneexempel födda 1943: kvinnlig snittpensionär med bostadstillägg (BTP), kvinnlig snittpensionär utan bostadstillägg, snittpensionär, manlig snittpensionär och garantipensionär med bostadstillägg. På den första raden i tabellen nedan framgår räkneexemplens inkomster efter skatt år 2019.

tabell nov19

I tabellen visas sedan räkneexemplens pensionsutveckling med utgångspunkt år 2014 till och med 2019 i löpande priser (det man ser i plånboken). Där framgår att den manlige snittpensionären når över de nämnda 1 600 kronorna, snittpensionären gör det nästan, övriga gör det inte. Efter detta lite mer generösa tidsspann på sex år, gör vi motsvarande beräkning på en mandatperiod åren 2014-2018 och får resultatet att inget räkneexempel kommer i närheten av några 1 600 kronor. För räkneexempel med bostadstillägg ingår i båda perioderna höjningar av bostadstillägget som gjordes 2015 och 2018.

I sammanhanget bör också understrykas att en betydande del av ökningen av pensionen för snittpensionär och manlig snittpensionär tillkom av att inkomstpensionen ökade ganska kraftigt mot slutet av balanseringsperioden (2016) – vilket hade skett oavsett regeringsfärg. Likaså bör betonas att det tillskott som särskilt den manlige pensionären tog del av 2019 var till följd av den M-KD-budget som riksdagen antog i slutet av 2018.

Men då saker och ting som behövs i vardagen – mat, kläder, bostadsutgifter och så vidare – i regel blir dyrare med tiden är det minst lika relevant att titta på hur de fem exemplens pensioner har utvecklats i fasta priser (i förhållande till köpkraften), alltså värdet på pensionsökningen med hänsyn till prisökningar i samhället. Åren 2014-2019 blir då resultatet att inget räkneexempel kommer upp ens i hälften av de 1 600 kronorna, och snäppet lägre när vi tittar vi på perioden 2014-2018.

Det kan konstateras att enbart pensionärer med ganska god pension (manlig snittpensionär till exempel) kan hävdas ha fått några 1 600 kronor mer i plånboken, och detta när vi drar ut den studerade tiden till att innefatta sex år (2014-2019) och i löpande priser. Sen beror det också på hur ens kommunala och landstings/regionskatter har förändrats under den studerade tiden. Långt ifrån hela denna ökning kan dock tillskrivas den rödgröna regeringen, snarare är det både pensionssystemet och M-KD-budgeten som är en viktig del av förklaringen för seniorer med pensioner en bit över genomsnittet – och som är de som skulle kunna känna sig träffade av de 1 600 kronorna.

Om få pensionärer känner igen sig i siffror på 1 600 kronor är det inte så konstigt. Detta då många dels inte har så höga pensionsnivåer dels att pensionernas nettoökning när hänsyn tas till köpkraftsförändringar är ganska så mycket lägre än så och hamnar på mellan 300 och 700 kronor någonstans för båda de studerade tidsperioderna.

Anna Eriksson
sakkunnig pensioner SPF Seniorerna
AnnaEriksson

Förändra nuvarande brister i lagar för äldres vård och omsorg istället för en ny särlagstiftning

En översyn av socialtjänstlagen (SoL) pågår, denna har bland annat fått direktiv att analysera och beakta vilken funktion en särreglering för äldre skulle ha för att få en sammanhållen och effektiv vård och omsorg. Nyligen framförde Centerpartiet ett liknande förslag med en äldrelag för att vården och omsorgen ska hänga samman bättre. En äldrelag som överbryggar de olika lagstiftningar som vi har idag, Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

En förändring av dagens situation för äldre med behov av stöd och insatser från både vård och omsorg, från de båda lagrummen, är helt nödvändig då det leder till att den äldre hamnar mellan stolarna, att viktig information inte når fram, misstag görs och vården och omsorgen inte blir vare sig trygg eller säker utan i många fall ovärdig. Ett ytterligare problem är att regioner och kommuner har olika förutsättningar, inte minst ekonomiska, att ge en god vård och omsorg. Vården och omsorgen av äldre är långtifrån jämlik i vårt land. En förändring av gällande lagar är därför helt nödvändig. Förändringar i lagarna som mycket tydligare än idag kräver en samverkan mellan regioner och kommuner, och som tydligt pekar ut den rätt till vård och omsorg som äldre har. Vården får inte bli ovärdig, vi måste därför komma överens om en miniminivå som kommuner och regioner helst inte får komma i närheten av.

En särlag, en äldrelag, som pekar ut en viss grupp utifrån ålder är dock att gå alltför långt. Det är i sig riskabelt med en särlag, den är alltför lätt att vända till en negativ särbehandling. Vem är då äldre, och vilka personer kommer lagen att omfatta? Den ålderism som idag finns i Socialtjänstlagen och Lagen om Särskilt Stöd för yngre, att äldre har rätt till skälig levnadsnivå men yngre har rätt till goda levnadsvillkor, försvinner inte om man gör en äldrelag. Snarare riskerar man att denna åldersdiskriminering cementeras.

En fristående äldrelag säger dessutom att det är en viss ålder som gör att man ingår i lagens personkrets. I de beskrivningar av vad lagen skulle kunna innehålla är det huvudsakligen vård och omsorg av äldre som ingår. Det är oklart varför detta ska brytas ut ur nuvarande lagstiftning innan man på allvar försökt komma till rätta med de brister som lagen har idag. Ålder är inget bra mått på funktionsförmåga – allra minst för äldre. En 90-åring kan fungera som en 50-åring och en 50-åring kan ha så stora funktionshinder att personen fungerar sämre än en 90-åring. Yngre med behov av stöd från både vård och omsorg riskerar därför dessutom att inte omfattas lagen.

Nej, behåll nuvarande lagar men byt ut begreppet skälig mot god, skärp lagstiftningen om krav på samverkan mellan vården och omsorgen. Gör kravet på att upprätta en samordnad individuell planering (SIP) skarpare. För en person, som behövt stöd från både vården (HSL) och omsorgen (SoL) någon gång, skall det finnas en SIP.

En ny lag, en äldrelag, är inget bra alternativ. Kronologisk ålder får inte ensamt vara ett skäl till att man har rätt till en god vård och omsorg, en helhetsbedömning av personens hälsa och funktionsförmåga måste vara det som avgör. Situationen riskerar dessutom att bli ännu krångligare när man då får tre lagrum, HSL, SoL och en Äldrelag, att ta hänsyn till i bedömningen av vilken vård och omsorg som den äldre har rätt till. Varav dessutom de två existerande lagarna inte fungerar väl idag och behöver förändras.

Gösta Bucht
sakkunnig vård- och omsorgsfrågor SPF Seniorerna
Gösta Bucht

Skattesänkningar för pensionärer sedan 2009 – hur har de fördelats?

Om ungefär en vecka kommer landets pensionärer att få årets första pensionsutbetalningar, liksom tidigare lär det råda viss förvirring kring effekterna av skatter och pensionsomräkningar. Under november och december månad var frågan om 2019 års skattelättnader för pensionärer på tapeten – både i media och i debatten på SPF Seniorernas Facebook-sida.

Inte nog med att det kan vara svårt att förstå hur mycket av den årliga förändringen av ens nettopension som består av pensions- respektive skatteförändring, att statens övergångsbudget i ett sent skede ersattes av M+KD-budgeten avseende inkomstskatter för pensionärer bidrog också till förvirringen. När räkneexempel på skattelättnaden för olika inkomstnivåer sedan offentliggjordes uppstod både frågor och upprördhet om varför de med högre inkomster skulle få större skattesänkning än de med lägre inkomster.

Förenklat så beror det på att skattelättnaderna som genomförts tidigare har riktat in sig på pensionärer med lägre eller medelpensioner. Personer med lägre pensioner (upp till cirka 10 000 kronor brutto per månad) fick redan år 2016 skattelättnader för att denna grupp inte längre skulle betala högre skatt än löntagare. År 2018 genomfördes motsvarande skattesänkning för de med bruttopensioner upp till omkring 17 000 kronor i månaden. Pensionärer med inkomster därutöver betalade år 2018 fortfarande högre skatt än löntagare.

För att den återstående skatteskillnaden år 2019 mellan löntagare och pensionärer skulle minska ytterligare berördes således pensionärer med inkomster innan skatt på ungefär 17 000 kronor och högre. Den skattelättnad för pensionärer som presenterades i regeringens övergångsbudget berörde enbart denna grupp.

I den M+KD-budget som sedan antogs av riksdagen ingick ett jobbskatteavdrag för löntagare. För att skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer på inkomster upp till cirka 17 000 kronor då inte skulle öka så inkluderades i M+KD-budgeten även en skattelättnad för dessa pensionärer. Hade regeringens övergångsbudget istället gått igenom hade pensionärer med inkomster upp till cirka 17 000 kronor inte fått någon skattelättnad alls i år.

Därefter har det hörts en del upprörda röster om fördelningen av 2019 års skattelättnad för pensionärer; varför ska de som mest behöver det få minst? Förklaringen ligger att finna dels i att pensionärer med lägre inkomster redan betalade samma skatt som löntagare år 2018 medan de med högre pensioner inte gjorde det, dels i hur skattesystemet är uppbyggt. Med andra ord, ju lägre inkomst desto mindre betalar man i skatt i kronor och ören men också i procent av sin inkomst – ju högre inkomst desto mer betalar man i skatt både i antal kronor och i procent av inkomsten.

I regel utformas skattelättnader, liksom skattehöjningar, enligt samma tankegång – förändringarna blir olika för skilda inkomstgrupper. I rena pengar blir då skattelättnaden eller skattehöjningen mindre för den med låg inkomst, och större för den med hög inkomst. De skattelättnader för pensionärer, som har genomförts i olika steg sedan år 2009, har dock haft karaktären av ett höjt grundavdrag som gynnat de med lägre inkomster något mer. Men målet för skattelättnaderna har varit, och är, att pensionärer och löntagare ska betala samma skatt på samma inkomst.

För att illustrera används tre räkneexempel på pensionärer med följande bruttoinkomster: 8 333, 16 667 respektive 25 000 kronor per månad. År 2019 motsvarar de tre exemplen någorlunda en garantipensionär, en medelpensionär och en pensionär med relativt hög pension. I diagrammet framgår, i kronor efter skatt, hur skattelättnaderna för de tre exemplen har fallit ut mellan åren 2009 och 2019 (år 2012, 2015 och 2017 genomfördes inga skattelättnader för pensionärer). I beräkningarna antas räkneexemplen ha samma inkomstnivå under tidsperioden (årliga förändringar av pensionerna, sänkningar såväl som höjningar, ingår inte).

diagram skatter 09 19

 

I procent räknat har den med lägst inkomst fått en ökning av sin nettoinkomst med 10,7 procent som följd av skattelättnaderna, medelpensionärens nettoinkomst har vuxit med 9,2 procent och pensionären med högre inkomst har sett motsvarande ökning med 6,3 procent. I kronor och ören fördelar sig nettotillskottet för de tre exemplen på cirka 900, 1 550 respektive 1 600 kronor över samma tid.

Även om det här främst är skattelättnader som diskuteras så kan noteras att förändringar av bostadstillägget liksom bromsen i pensionssystemet har inträffat under tidsperioden 2009-2019. Bostadstillägget, som i regel bara kommer i fråga för de lägre pensioner, har höjts vid tre tillfällen: 2012, 2015 och 2018. Bromsen i pensionssystemet har däremot sänkt pensionen, främst för de med medel- och höga pensioner, åren 2010, 2011 och 2014 – för en medelpensionär med omkring 200, 400 och 300 kronor i månaden vid respektive tillfälle.

Det kan absolut upplevas som orättvist att de pensionärer som har lägre inkomster får minst skattelättnad om man enbart ser på år 2019. Det är sannolikt i deras plånböcker som ett extra nettotillskott behövs mest. Tittar man bakåt i tiden ser man att skattesänkningarna i flera fall har gynnat de med lägre pensioner, de har också i större grad tagit del av höjda bostadstillägg och har inte drabbats av bromsen i samma utsträckning som de med medel- och högre pension. Men skattesänkningar, hur de än fördelar sig, kommer inte att lösa problemet med att många äldre har det tufft ekonomiskt.

Grundproblemet i sammanhanget är inte skatter, utan att pensionerna för många pensionärer blir för låga. Det har med pensionssystemet att göra – det lönar sig tyvärr knappt att ha arbetat. Att arbeta i 40 år med snittinkomst ger en pension efter skatt på ungefär en tusenlapp mer än den som varit arbetslös hela livet – det är inte rimligt. Från SPF Seniorerna anser vi att pensionssystemet behöver ses över i sin helhet. En önskvärd åtgärd är att höja pensionsavgiften och låta denna komma både dagens och framtidens pensionärer till del genom förstärkta pensioner.

Anna Eriksson
sakkunnig pensioner SPF Seniorerna

Pensionerna år 2019 – risk för köpkraftsminskning

Häromdagen kom besked från Pensionsmyndigheten om att inkomst- och tilläggspensionen ökar med 1,4 procent nästa år. Sedan tidigare har besked kommit på att prisbasbeloppet, som styr garantipensionen, ökar med 2,2 procent år 2019. Enligt Pensionsmyndigheten får de flesta pensionärer, närmare 1,5 miljoner, höjd pension med 1,4 procent. 400 000 pensionärer med både inkomst- och garantipension får en höjning på mellan 1,4 och 2,2 procent. Cirka 330 000 pensionärer med i stort sett bara garantipension får cirka 2,2 procent i ökad allmän pension.

Vad innebär då detta för ett par vanliga räkneexempel? I nuläget är det oklart om riksdagen beslutar om skattelättnader på pensionsinkomster vid årsskiftet, då kan läget bli annorlunda. Förändringar i tjänstepension och premiepension lämnas också utanför här. Men vi kan ta ett par exempel utifrån det vi vet idag:
– En genomsnittlig pensionär ligger på runt 17 500 kronor innan skatt i total pension (allmän och tjänstepension) och får under 2019 då en ökning i plånboken på ungefär 140 kronor.
– En ensamstående garantipensionär får en ökning efter skatt med ungefär 150 kronor, från cirka 7150 kronor till 7300 kronor per månad. Bostadstillägget förändras inte såvida inte bostadskostnaden har ökat eller minskat och blir maximalt 5560 kronor per månad.
– En pensionär med omkring 11 500 kronor i total pension brutto, mestadels inkomst/tilläggspension men också en del garantipension, hamnar på omkring 115 kronor mer i plånboken.
– En kvinnlig snittpensionär har cirka 14 500 kronor totalt i pension innan skatt och får nästa år också en höjning på omkring 115 kronor efter skatt.
– En manlig snittpensionär har en total bruttoinkomst på runt 20 000 kronor, med de aviserade förändringarna blir det cirka 160 kronor mer i plånboken varje månad.
Förändringarna i bostadstillägget blir marginella för de av ovan räkneexempel som berörs.

Det bör dock observeras att inflationen spås hamna på mellan 1,8 och 2,2 procent. En majoritet av pensionärerna får således minskad köpkraft år 2019 om detta blir verklighet.

Trots att inkomstindex satts till att öka med strax över 3 procent så räknas inkomst- och tilläggspensionen om med följsamhetsindex, inkomstindex minus 1,6 procentenheter, då blir förändringen för merparten pensionärer alltså på +1,4 procent. Detta bygger på det så kallade förskottet, när man går i pension utbetalas en allmän pension som är ungefär 18 procent högre än vad den annars skulle vara, givet den avgift till pensionen som nu tas ut. Detta ”förskott” betalas sedan årligen av med inkomstindex minus 1,6 procentenheter. Pensionärerna förlorar därmed varje år i förhållande till löntagarna. Detta är inte rimligt. Det s k förskottet bör minskas eller helt avskaffas, vilket då innebär en höjd pensionsavgift.

Även om eventuella skattesänkningar inte har beaktats i ovan beräkningar, och inte heller förändringar av premie- och tjänstepensionen, så är det sannolikt att många pensionärer nästa år får en köpkraftsförlust. De första åren på 2020-talet väntas dessutom inflationen vara fortsatt stark. Skattesänkningar kan därför inte råda bot varken på de låga pensionsnivåerna eller på pensionärernas köpkraftsminskningar. Det är snarare ett sätt att skjuta pensionssystemets brister på framtiden. Istället krävs en fullständig översyn av pensionssystemet, där pensionsavgiftshöjningar som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del bör ingå.

Anna Eriksson
Sakkunnig pensioner SPF Seniorerna

pengahog