Kan vi minska risken för fallolyckor?

Inger Mörk, utredare på Socialstyrelsen

Inger Mörk, utredare på Socialstyrelsen

Visst önskar man att alla ska få leva ett friskt och gott liv, fritt från fallolyckor. Kan vi det? Många av de fallolyckor som inträffar skulle aldrig behöva ske. Genom att äta näringsriktig mat, styrke- och balansträning samt att se över sitt medicinintag så skulle många fallolyckor aldrig ske.

Ät rätt  och drick mycket vatten

Bra mat gör dig starkare. Maten ger kroppen energi och näring samtidigt som den stärker dina muskler och skelett. Med åren behöver vi allt mer protein och fett. Om du äter två lagade måltider per dag ökar chansen att du får i dig vad du behöver. Till lunch och middag är det bra med protein i form av kött, fisk och ägg, kolhydrater genom ris, pasta, potatis och bröd samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär.

Träna, motionera och sporta

Träning gör dig starkare. Styrketräning ökar muskelmassan och risken att falla minskar. Även balansträning har stor betydelse för att minska risken för fall. Välj roliga träningsformer, gör det som känns mest lockande för dig. Om du ofta sitter still kan du kanske ta för vana att resa dig upp regelbundet. Du som inte har möjlighet att resa dig, det finns övningar som kan göras sittande.

Ha koll på dina mediciner

Fråga doktorn om dina mediciner. Läkemedel kan vara orsaken till att många faller och skadar sig. Så var uppmärksam på effekten av dina mediciner. Om du använder läkemedel och du märker av biverkningar till följd av medicineringen, anteckna ner det och prata med din läkare om detta när ni träffas. Om du har flera olika mediciner kan du kanske behöva en läkemedelsgenomgång.

Säkra ditt hem

Utöver mat, motion och medicinering kan det vara bra att säkra sitt hem genom att kontrollera mattor och sladdar, se över belysningen, bär gärna på mobiltelefon, ta bort höga trösklar om det går, ha saker nära till hands, säkra badrummet och ordna en sittplats där du kan sitta och vila.

Jag vet att ni är många föreningar i SPF Seniorerna som deltar i detta viktiga arbete – tillsammans kan vi förhindra fallolyckor.

Önskar alla läsare ett fallfritt liv och citerar Tage Danielsson ”Säll är den som har till rättesnöre att man bör nog tänka efter före”.

Läs mer på http://www.socialstyrelsen.se/balanseramera

Inger Mörk
Utredare på Socialstyrelsen

Fakta om fallolyckor

Fallolyckor är en av de vanligaste olyckorna som leder till flest dödsfall och flest sjukhusinläggningar. Varje år dör drygt 1 700 personer till följd av fall med ett stort mörkertal, så det är betydligt fler. Cirka 70 000 personer läggs in på sjukhus varje år till följd av en fallolycka.

Socialstyrelsen har räknat på landstingens och kommunernas kostnader för fallolyckor och de beräknas uppgå till 11,6 miljarder kronor varje år. Då är inte primärvårdens kostnader inräknad. Om alla kostnader tas med blir det mer än 25 miljarder kr per år

Regeringsuppdrag

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att arbeta med att förbygga fallolyckor. Tillsammans med pensionärsorganisationer, kommuner och regioner med flera genomförs kampanjen Balansera mera, som är vecka 40, den 2-8 oktober. Årets tema är mat, motion och medicin.

 

 

Kvalitet och äldres inflytande viktigare än vem som utför vård och omsorg

Häromdagen meddelade regeringen att den kommer att tillsätta en utredning för att begränsa vinster i välfärden, något regeringen själv kallar ”att se över hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras”. Det är bara att beklaga att man börjar diskutera och utreda vinsterna när det är kvalitet, innehåll och äldres inflytande som är det viktiga när det handlar om vård och omsorg. Utred och bestäm först viken kvalitet välfärden ska ha, sedan kan man diskutera finansiering och inte bara vinster utan också hur vi ska klara den samlade finansieringen framöver med allt fler äldre.

Om regeringen menar allvar med att förbättra välfärden (utredningen ska även titta på t ex skolan och personlig assistans) bör man tillsätta en utredning som tittar på hur kvaliteten kan höjas – inte en utredning om att försvåra för vissa aktörer beroende på deras driftsform. Med denna inställning kan alltså en skola eller en hemtjänst med hög nöjdhet bland elever/äldre tvingas stänga, samtidigt som en annan skola eller hemtjänst med lägre kvalitet får mer fördelaktiga villkor. Är det rimligt? Varför sätter man inte kvalitet och nöjdhet i centrum istället?

För en dryg månad sedan anordnade vi i SPF Seniorerna ett seminarium om just valfrihet i vård och omsorg. Det blev en bra diskussion mellan politiker, branschen, forskningen och vi själva om vad som fungerar bra idag, vad fungerar mindre bra och hur kan valfriheten för äldre förstärkas. Vi pekade bland annat på att de mest sjuka äldre har svårt att välja och att någon form av äldrecoacher därför bör införas, att de jämförelser av t ex hemtjänst företag som kommunerna erbjuder saknar viktiga kriterier, och att myndigheternas tillsyn måste blir bättre.

En aspekt som dock belyses av civilminister Ardalan Shekarabi (S) är att framväxten av idéburen vård har kommit betydligt längre i andra länder än i Sverige, majoriteten av vård och omsorg i USA och övriga Europa är idéburen eller non-profit. I Danmark är 15% non-profit, i Sverige under 5%. Om det är positivt eller negativt bör dock patienterna i slutändan få avgöra, men att se över de regler som gäller inom offentlig upphandling för att underlätta en utveckling mot mer idéburen vård är en positiv punkt i regeringens utredning.

Något man kan förundras över, om det handlar om kvalitet i välfärden, är varför Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu (S) är den som ska ha ansvaret för utredningen. Är det något som gjort Malmö känt är det ju snarare det motsatta – så som låga skolresultat och brist på förskoleplatser.

Det återstår dock att se vad utredningen väl kommer fram till och hur mycket av den som sen läggs i en proposition och skickas till riksdagen. Oppositionspartierna är emot att begränsa vinsterna i välfärden, i alla fall när Vänsterpartiet är en av arkitekterna bakom förslagen. Att däremot utveckla välfärden och få mer fokus på kvalitet och innehåll borde intressera oppositionen. Det är dock synd att debatten handlar så mycket om vem som utför vården och omsorgen – och mindre om kvalitet, individuella behov och äldres inflytande.

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg

Kompetens och rekrytering i sjukvården – en överlevnadsfråga

Den svenska sjukvården har gått mot allt öppnare vårdformer och färre slutenvårdsplatser, faktisk lägsta antal inom EU med 3 sängar på 1000 invånare. För att detta ska fungera tryggt och bra för de äldre måste öppenvården fungera klanderfritt.

Idag finns exempel på olika former av öppenvårdsteam men detta måste man satsa betydligt mer på för att klara framtidens utmaningar.

SPF vill att alla kommuner och landsting ska ha Vård- och omsorgsteam med alla relevanta kompetenser och att kommunen är huvudman. Biståndshandläggare och anhöriga som ger vård och omsorg måste vara med i teamen. En förutsättning för att dessa team ska klara sina uppgifter är att kommunerna har frihet att anställa läkare. Teamen måste ha förmågan att vara “dynamiska”, alltså. anpassas efter de behov som personen har. Så länge vi har två huvudmän för vård och omsorg av äldre måste teamen vara integrerade dvs bestå av både landstings- och kommunal personal. De äldre, framför allt de som är mest sjuka, ska ha en coach utsedd som då ska ingå i teamet.

För att förverkliga detta och all annan vård och omsorg så måste kompetenshöjning och rekrytering av kunnig personal prioriteras högt. Det är inte rimligt att någon får vård och omsorg som är kvalitativt undermålig, på grund av brist på kunnig personal och specialister. Trots att vi vetat detta sedan länge är tillgången i landet på läkare och annan personal med specialistkompetens inom äldres sjukdomar, geriatrik, fortfarande mycket dålig. Senast tillgängliga statistik säger att det finns drygt 500 professionellt aktiva geriatriker i landet och antalet har trots att vi blivit betydligt fler äldre inte ökat de senaste 20 åren. Det är också tyvärr ganska vanligt att det i kommunernas verksamheter finns personal med otillfredsställande utbildning för sina uppgifter.

Den personal som i första hand träffar den äldre har idag för dålig kompetens – tyvärr ofta ingen kunskap om geriatrik alls. Att satsa på rekrytering och kompetenshöjning inom äldres vård och omsorg är en ”överlevnadsfaktor”. Om vi inte gör det kommer kvalitén att sjunka under vad som är anständigt och kostnaderna öka lavinartat.

Gösta Bucht
Talesperson för vård och omsorg
 

Äldreutredningen – Åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande

En ny statlig utredning om de äldres hälsa, trygghet och självbestämmande skall nu i vår börja sitt arbete.

Att vård och omsorg om äldre i Sverige och i de flesta andra länder står inför stora utmaningar torde nog vara bekant för de flesta.  Helt avgörande för att klara dessa utmaningar är då att

  • utveckla förutsättningarna för kommunernas och landstingens förebyggande arbete så att arbete kan bli en mer integrerad uppgift i all vård och omsorg om äldre,
  • säkerställa att dagens regelverk för biståndsprövning är så ändamålsenligt som möjligt för den äldres bästa och för att ge kommunerna större frihet att utveckla sina arbetssätt,
  • säkerställa att insatser genomförs mer kostnadseffektivt än i dag, i första hand genom ökat användande av teknologi inom omsorgen.

Flera myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting och forskningsinstitut har handlingsplaner, utredningar och projekt med olika fokus på äldres omsorg och vård. LEV-projektet från Socialdepartementet, Bättre liv för sjuka äldre hos SKL, Kommunernas skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga och Socialstyrelsen med nationell handlings- och åtgärdsplan för säkerhetsbefrämjande arbete samt Hjälpmedelsinstitutets Teknologi för äldre, RUT-tjänster och valfrihetsreformen är exempel på detta.

Den nya utredningen är välkommen och förhoppningen är att den kan sammanfatta och dra slutsatser av allt som är gjort och utrett och se att denna kunskap faktiskt omsätts i verkligheten.

Gustaf (Gösta) Bucht
Talesperson för vård och omsorg

SPFs valmanifest

Inför valet 2014 vill SPF lyfta 10 punkter som bidrar till ett samhälle där likabehandlinSPFs valmanifestg råder och där ålder inte spelar någon roll för hur vi bemöts och vilka möjligheter vi har.

Valfrihet
1. Gärna pensionering men först ett rejält arbetsliv Äldre bör ha rätt att arbeta kvar så länge de vill på arbetsmarknaden.
2. Hemma är där jag hänger min hatt Bygg bostäder av olika typ och med olika upplåtelseformer, inklusive trygghetsboenden.
3. Vid 90 ska alla få välja Valfrihetsgaranti vid fyllda 90 år: Bo kvar hemma med eller utan stöd eller flytta till ett bra äldreboende utan krav på biståndsbeslut.

Trygghet
4. Fel att backa in i livets spurt Ändra pensionssystemet så att pensionen inte kan sänkas per automatik.
5. Jämlik vård och omsorg i hela landet En lag, en huvudman och avveckla landstingen.
6. Fem piller är fler än fyra tabletter Sjukvården måste minst en gång per år gå igenom läkemedelsanvändningen för patienter som fyllt 75 år.

Rättvisa
7. Pension är uppskjuten lön Skatt på pension och inkomst från arbete ska vara lika.
8. I nöd och lust Även pensionärer som vårdar en anhörig i hemmet bör få ersättning.

Inflytande
9. Pension är uppskjuten lön Skatt på pension och inkomst från arbete ska vara lika.
10. I nöd och lust Även pensionärer som vårdar en anhörig i hemmet bör få ersättning.