Sverige behöver en digital inkluderingsreform nu

Coronakrisen har blottlagt hur samhällets oförmåga till digital inkludering drabbar seniorer. De som helt saknar eller upplever otrygghet med digitala medier, verktyg och tjänster kan inte längre ha ett fritt och anständigt liv. Kontakt med anhöriga, dagliga inköp, läkarbesök, föreningsaktiviteter, skaffa medicin och ta hand om räkningar blir svårt, otryggt eller omöjligt.

Avsaknad eller brister i digital kunskap leder redan nu till ensamhet, utanförskap och risk för sjukdom bland seniorer och andra. Ju längre krisen varar desto större blir behovet av digital kunskap. Det är därför avgörande att fler ges möjlighet och trygghet i att använda digitala tjänster. Det handlar om rättvisa, inkludering och samhällsekonomi.

Ungefär en miljon svenskar beräknas idag stå utanför det digitala samhället, många är äldre. Men det offentliga har längre behandlat detta som en icke-fråga, en naturlig utveckling. Det grundar sig snarare på fördomar och okunnighet, dessutom är det ansvarslöst att låta det fortgå.

Var femte invånare i Sverige är 65 år och äldre. Men det betyder inte att hela gruppen kan betraktas som digitala nybörjare. Vissa har betydande digitala färdigheter, en del klarar mycket men upplever osäkerhet med att handla på nätet, och ytterligare några använder inga digitala lösningar alls i sin vardag.

Detta bekräftas i en ny Novus-undersökning: många seniorer använder internet dagligen, om än inte i samma utsträckning som tonåringar. Exempelvis använder 51 procent av alla 65–89-åringar sociala medier regelbundet och 40 procent i samma grupp använder streamingtjänster regelbundet.

Undersökningen visar också att 9 av 10 i åldern 65–89 år betalar räkningar via internetbank, men nästan var tredje svarande känner otrygghet när de betalar digitalt. I en undersökning bland SPF Seniorernas medlemmar våren 2019 framkom ett liknande mönster: en majoritet använder digitala lösningar men nära hälften upplevde svårigheter eller osäkerhet.

Samtidigt angav nästan 4 av 10 av de svarande i Novus-undersökningen att de vill lära sig mer om nya digitala lösningar och 3 av 4 anser att samhället borde ta större ansvar för att trygga äldres digitala betalningar.

SPF Seniorerna menar att alla, särskilt det offentliga, måste ta större ansvar så att fler får möjlighet att använda digitala lösningar. Regeringen måste sjösätta en digital inkluderingsreform, arbetet med en sådan kan påbörjas redan nu.

  • Det offentliga tar huvudansvar för att alla invånare, kostnadsfritt, har möjlighet att skaffa och utveckla digital kompetens. Särskilt kommunerna måste uppfylla sitt samhällsuppdrag och inom ramen för vuxnas lärande fokusera på digital kompetens bland seniorer.
  • Skattesubventionera inköp av digitala verktyg och internetuppkoppling för de med låga inkomster.
  • Utöka resurserna för lärande och utbildning i digital kompetens till organisationer, studieförbund och andra som arbetar med folkbildning. Lägg fokus på digitala betalningar så att alla tryggt och enkelt kan sköta sina räkningar och inköp.
  • Förbättra bredbandstäckningen på landsbygden och alla särskilda boenden i Sverige ska ha trådlöst internet.
  • En tydlig punkt behövs dit man som ovan eller osäker användare kan vända sig för frågor, vägledning och stöd. Digidel-centren, exempelvis, behöver kraftigt höjda anslag.

Att inkludera fler i den digitala utvecklingen är en rättvisefråga. Samtidigt gynnar det samhällsekonomin och kan bidra i den ekonomiska återhämtningen – en miljon människor som tar del av digital handel, underhållning och social gemenskap. Vi har faktiskt i inte råd att låta bli en sådan digital inkluderingsreform.

Peter Sikström
generalsekreterare SPF Seniorerna

Peter_820