Skattesänkningar för pensionärer sedan 2009 – hur har de fördelats?

Om ungefär en vecka kommer landets pensionärer att få årets första pensionsutbetalningar, liksom tidigare lär det råda viss förvirring kring effekterna av skatter och pensionsomräkningar. Under november och december månad var frågan om 2019 års skattelättnader för pensionärer på tapeten – både i media och i debatten på SPF Seniorernas Facebook-sida.

Inte nog med att det kan vara svårt att förstå hur mycket av den årliga förändringen av ens nettopension som består av pensions- respektive skatteförändring, att statens övergångsbudget i ett sent skede ersattes av M+KD-budgeten avseende inkomstskatter för pensionärer bidrog också till förvirringen. När räkneexempel på skattelättnaden för olika inkomstnivåer sedan offentliggjordes uppstod både frågor och upprördhet om varför de med högre inkomster skulle få större skattesänkning än de med lägre inkomster.

Förenklat så beror det på att skattelättnaderna som genomförts tidigare har riktat in sig på pensionärer med lägre eller medelpensioner. Personer med lägre pensioner (upp till cirka 10 000 kronor brutto per månad) fick redan år 2016 skattelättnader för att denna grupp inte längre skulle betala högre skatt än löntagare. År 2018 genomfördes motsvarande skattesänkning för de med bruttopensioner upp till omkring 17 000 kronor i månaden. Pensionärer med inkomster därutöver betalade år 2018 fortfarande högre skatt än löntagare.

För att den återstående skatteskillnaden år 2019 mellan löntagare och pensionärer skulle minska ytterligare berördes således pensionärer med inkomster innan skatt på ungefär 17 000 kronor och högre. Den skattelättnad för pensionärer som presenterades i regeringens övergångsbudget berörde enbart denna grupp.

I den M+KD-budget som sedan antogs av riksdagen ingick ett jobbskatteavdrag för löntagare. För att skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer på inkomster upp till cirka 17 000 kronor då inte skulle öka så inkluderades i M+KD-budgeten även en skattelättnad för dessa pensionärer. Hade regeringens övergångsbudget istället gått igenom hade pensionärer med inkomster upp till cirka 17 000 kronor inte fått någon skattelättnad alls i år.

Därefter har det hörts en del upprörda röster om fördelningen av 2019 års skattelättnad för pensionärer; varför ska de som mest behöver det få minst? Förklaringen ligger att finna dels i att pensionärer med lägre inkomster redan betalade samma skatt som löntagare år 2018 medan de med högre pensioner inte gjorde det, dels i hur skattesystemet är uppbyggt. Med andra ord, ju lägre inkomst desto mindre betalar man i skatt i kronor och ören men också i procent av sin inkomst – ju högre inkomst desto mer betalar man i skatt både i antal kronor och i procent av inkomsten.

I regel utformas skattelättnader, liksom skattehöjningar, enligt samma tankegång – förändringarna blir olika för skilda inkomstgrupper. I rena pengar blir då skattelättnaden eller skattehöjningen mindre för den med låg inkomst, och större för den med hög inkomst. De skattelättnader för pensionärer, som har genomförts i olika steg sedan år 2009, har dock haft karaktären av ett höjt grundavdrag som gynnat de med lägre inkomster något mer. Men målet för skattelättnaderna har varit, och är, att pensionärer och löntagare ska betala samma skatt på samma inkomst.

För att illustrera används tre räkneexempel på pensionärer med följande bruttoinkomster: 8 333, 16 667 respektive 25 000 kronor per månad. År 2019 motsvarar de tre exemplen någorlunda en garantipensionär, en medelpensionär och en pensionär med relativt hög pension. I diagrammet framgår, i kronor efter skatt, hur skattelättnaderna för de tre exemplen har fallit ut mellan åren 2009 och 2019 (år 2012, 2015 och 2017 genomfördes inga skattelättnader för pensionärer). I beräkningarna antas räkneexemplen ha samma inkomstnivå under tidsperioden (årliga förändringar av pensionerna, sänkningar såväl som höjningar, ingår inte).

diagram skatter 09 19

 

I procent räknat har den med lägst inkomst fått en ökning av sin nettoinkomst med 10,7 procent som följd av skattelättnaderna, medelpensionärens nettoinkomst har vuxit med 9,2 procent och pensionären med högre inkomst har sett motsvarande ökning med 6,3 procent. I kronor och ören fördelar sig nettotillskottet för de tre exemplen på cirka 900, 1 550 respektive 1 600 kronor över samma tid.

Även om det här främst är skattelättnader som diskuteras så kan noteras att förändringar av bostadstillägget liksom bromsen i pensionssystemet har inträffat under tidsperioden 2009-2019. Bostadstillägget, som i regel bara kommer i fråga för de lägre pensioner, har höjts vid tre tillfällen: 2012, 2015 och 2018. Bromsen i pensionssystemet har däremot sänkt pensionen, främst för de med medel- och höga pensioner, åren 2010, 2011 och 2014 – för en medelpensionär med omkring 200, 400 och 300 kronor i månaden vid respektive tillfälle.

Det kan absolut upplevas som orättvist att de pensionärer som har lägre inkomster får minst skattelättnad om man enbart ser på år 2019. Det är sannolikt i deras plånböcker som ett extra nettotillskott behövs mest. Tittar man bakåt i tiden ser man att skattesänkningarna i flera fall har gynnat de med lägre pensioner, de har också i större grad tagit del av höjda bostadstillägg och har inte drabbats av bromsen i samma utsträckning som de med medel- och högre pension. Men skattesänkningar, hur de än fördelar sig, kommer inte att lösa problemet med att många äldre har det tufft ekonomiskt.

Grundproblemet i sammanhanget är inte skatter, utan att pensionerna för många pensionärer blir för låga. Det har med pensionssystemet att göra – det lönar sig tyvärr knappt att ha arbetat. Att arbeta i 40 år med snittinkomst ger en pension efter skatt på ungefär en tusenlapp mer än den som varit arbetslös hela livet – det är inte rimligt. Från SPF Seniorerna anser vi att pensionssystemet behöver ses över i sin helhet. En önskvärd åtgärd är att höja pensionsavgiften och låta denna komma både dagens och framtidens pensionärer till del genom förstärkta pensioner.

Anna Eriksson
sakkunnig pensioner SPF Seniorerna