Pensionerna år 2019 – risk för köpkraftsminskning

Häromdagen kom besked från Pensionsmyndigheten om att inkomst- och tilläggspensionen ökar med 1,4 procent nästa år. Sedan tidigare har besked kommit på att prisbasbeloppet, som styr garantipensionen, ökar med 2,2 procent år 2019. Enligt Pensionsmyndigheten får de flesta pensionärer, närmare 1,5 miljoner, höjd pension med 1,4 procent. 400 000 pensionärer med både inkomst- och garantipension får en höjning på mellan 1,4 och 2,2 procent. Cirka 330 000 pensionärer med i stort sett bara garantipension får cirka 2,2 procent i ökad allmän pension.

Vad innebär då detta för ett par vanliga räkneexempel? I nuläget är det oklart om riksdagen beslutar om skattelättnader på pensionsinkomster vid årsskiftet, då kan läget bli annorlunda. Förändringar i tjänstepension och premiepension lämnas också utanför här. Men vi kan ta ett par exempel utifrån det vi vet idag:
– En genomsnittlig pensionär ligger på runt 17 500 kronor innan skatt i total pension (allmän och tjänstepension) och får under 2019 då en ökning i plånboken på ungefär 140 kronor.
– En ensamstående garantipensionär får en ökning efter skatt med ungefär 150 kronor, från cirka 7150 kronor till 7300 kronor per månad. Bostadstillägget förändras inte såvida inte bostadskostnaden har ökat eller minskat och blir maximalt 5560 kronor per månad.
– En pensionär med omkring 11 500 kronor i total pension brutto, mestadels inkomst/tilläggspension men också en del garantipension, hamnar på omkring 115 kronor mer i plånboken.
– En kvinnlig snittpensionär har cirka 14 500 kronor totalt i pension innan skatt och får nästa år också en höjning på omkring 115 kronor efter skatt.
– En manlig snittpensionär har en total bruttoinkomst på runt 20 000 kronor, med de aviserade förändringarna blir det cirka 160 kronor mer i plånboken varje månad.
Förändringarna i bostadstillägget blir marginella för de av ovan räkneexempel som berörs.

Det bör dock observeras att inflationen spås hamna på mellan 1,8 och 2,2 procent. En majoritet av pensionärerna får således minskad köpkraft år 2019 om detta blir verklighet.

Trots att inkomstindex satts till att öka med strax över 3 procent så räknas inkomst- och tilläggspensionen om med följsamhetsindex, inkomstindex minus 1,6 procentenheter, då blir förändringen för merparten pensionärer alltså på +1,4 procent. Detta bygger på det så kallade förskottet, när man går i pension utbetalas en allmän pension som är ungefär 18 procent högre än vad den annars skulle vara, givet den avgift till pensionen som nu tas ut. Detta ”förskott” betalas sedan årligen av med inkomstindex minus 1,6 procentenheter. Pensionärerna förlorar därmed varje år i förhållande till löntagarna. Detta är inte rimligt. Det s k förskottet bör minskas eller helt avskaffas, vilket då innebär en höjd pensionsavgift.

Även om eventuella skattesänkningar inte har beaktats i ovan beräkningar, och inte heller förändringar av premie- och tjänstepensionen, så är det sannolikt att många pensionärer nästa år får en köpkraftsförlust. De första åren på 2020-talet väntas dessutom inflationen vara fortsatt stark. Skattesänkningar kan därför inte råda bot varken på de låga pensionsnivåerna eller på pensionärernas köpkraftsminskningar. Det är snarare ett sätt att skjuta pensionssystemets brister på framtiden. Istället krävs en fullständig översyn av pensionssystemet, där pensionsavgiftshöjningar som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del bör ingå.

Anna Eriksson
Sakkunnig pensioner SPF Seniorerna

pengahog

Dags för debatt och insyn i pensionsfrågorna

Från SPF Seniorerna välkomnar vi Daniel Barrs inlägg i pensionsdebatten. Vi har länge varnat för den utveckling som Pensionsmyndighetens nye generaldirektör tar upp – med en sviktande tillit för pensionssystemet och en allt svagare koppling mellan arbete och pension.

Tilliten till pensionssystemet är låg. I SEB:s senaste välfärdsbarometer där olika välfärdsparametrar i Norden mättes fick det svenska pensionssystemet lägst förtroende av alla. Det är allvarligt, men också en konsekvens av att det saknas debatt och politisk handlingskraft.

Inte minst är det många pensionärer som idag upplever att det inte varit lönsamt att arbeta ett långt liv när de tittar i plånboken. Dels när de jämför med en som inte arbetat, dels när de ser hur löner, hyror och andra kostnader ökar snabbare än pensionerna. Betalar man in pensionsavgifter förväntar man sig en viss standardtrygghet på äldre dagar och en högre pension. Just det som var målsättningen vid pensionsreformen, men som systemet inte klarar av att leverera.

Detta beror huvudsakligen på att den allmänna pensionen urholkats, alltså den del av pensionen som staten ansvarar för. Hälften av landets seniorer lever på inkomster på som mest 13 500 kronor efter skatt, och det ser inte ljusare ut för framtidens pensionärer. Ändå fortsätter ansvariga politiker att ducka och hoppas istället både på att människor jobbar längre och att tjänstepensionerna ska fortsätta rädda ekonomin på äldre dagar.

Det är varken rimligt eller rättvist. Om arbetstagare och arbetsgivare ställer upp å sin sida måste staten göra likadant. Pensionssystemet behöver genomgå en utvärdering i sin helhet, lappa-och-laga-lösningar duger inte. Vi anser att pensionsavgifterna måste höjas och komma både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre pensioner.

Det saknas både debatt och insyn i pensionsfrågorna. Väljarna måste kunna ta del av partiernas olika syn på pensionssystemet. Istället gömmer sig ansvariga partier bakom Pensionsgruppen. Vad vill partierna i pensionsfrågorna? Vilka brister finns i pensionssystemet och hur vill ni åtgärda dessa?

Eva Eriksson
förbundsordförande SPF Seniorerna

Eva ErikssonSPF Seniorerna

Eva Eriksson SPF Seniorerna