I tidningen Dagens Arena kunde vi häromdagen läsa om att olika avsättningar till tjänstepensionen riskerar att leda till betydande skillnader i pensionsutfall för olika yrkesgrupper med hyfsat lika löner.
Men vad är egentligen huvudproblemet här, vad är det som gör att det i några avtal numer finns högre tjänstepensionsavsättningar än i andra? Jo, att den allmänna pensionen urholkas och inte längre förväntas ge den standardnivå som förväntades när man reformerade pensionssystemet.
Anna-Maria Carlsgård, ombudsman på Kommunal, uttrycker detta tydligt i Dagens Arena: ”Tjänstepensionen skulle från början vara något lite extra, men i dag har den blivit en grundplåt i pensionen. Jag tycker inte om den utvecklingen, och jag tycker att det är olyckligt om vi måste fortsätta att förbättra tjänstepensionen för att den allmänna pensionen är så dålig”.
Politiken har i stora delar smitit från sitt ansvar kring den allmänna pensionen, samtidigt som arbetsmarknadens parter försöker lösa problemet bakvägen genom att ordna högre tjänstepension inom sina respektive avtal. Men det är i grunden politikerna som ska avkrävas ansvar för den uppstådda situationen och för att inte vilja förändra den havererande allmänna pensionen. Hade politikerna tagit ansvar för den allmänna pensionens urholkning hade inte situationen med olika
tjänstepensionsavsättningar behövt uppstå.
Sen har vi de människor som av olika anledningar inte har tjänstepension eller inte har särskilt mycket tjänstepension. Till exempel egenföretagare och de med oregelbundna anställningar. Ungefär var tionde person på arbetsmarknaden i Sverige har ingen tjänstepension. Utan tjänstepension är man ”körd” när man går i pension, inte minst eftersom den allmänna pensionen är otillräcklig.
Dagens Arena fortsätter sedan med att fråga ansvarig minister Annika Strandhäll vad hon tycker om denna utveckling, som svarar att ”de ojämlika nivåerna på tjänstepensionen är ett problem, och höginkomsttagare i Sverige sticker ut med sina pensionsavsättningar”.
Nej, problemet i Sverige är att breda grupper pensionärer idag och i framtiden får pensionsnivåer som gör att de lever på marginalen efter ett långt arbetsliv på grund av att den allmänna pensionen blivit så låg. Här har vi nog många som är glada över att tjänstepensionerna i alla fall delvis kompenserar för den låga allmänna pensionen. Det är inte nivåerna på tjänstepensionen som är problemet, utan att den allmänna pensionen tillåts sjunka år efter år.
Den fråga som Dagens Arena borde ha ställt till Strandhäll i sammanhanget är: när ska politiken ta sitt ansvar för den allmänna pensionen så att olika särlösningar inom tjänstepensionen inte uppstår?
Istället för att peka finger åt parterna, och dessutom hinta om att börja lägga sig i
tjänstepensionsavsättningarna, borde politikerna ägna sig åt att förstärka den allmänna pensionen och vara tacksamma för att tjänstepensionen i mångt och mycket fungerar väl.
Anna Eriksson
sakkunnig pensioner SPF Seniorerna