Vad regeringen vill och inte vill att du ska veta om skatter, avgifter och pensionsutvecklingen de senaste åren

Med tanke på att regeringsföreträdare i dagarna gått ut med följande påstående ”pensionärer har fått 800 kronor mer i månaden i genomsnitt sedan vi fick regeringsmakten” kan det vara värt att påminna om hur det hela hänger ihop.

Regeringens beräkning grundar sig på en snittpensionär med omkring 16 000-17 000 kronor i månaden i pension före skatt. Inget fel i det, men merparten av den inkomsthöjning som tillfallit detta räkneexempel härstammar från att indexeringen av inkomstpensionen ökade med 4,2 procent under år 2016. Som bekant står Socialdemokraterna tillsammans med de fyra allianspartierna bakom pensionsöverenskommelsen. Således hade ökningen på 4,2 procent inträffat oavsett vilket parti som sitter i regering.

I sammanhanget kan det vara värt att nämna att bromsen har gjort att det tog sju långa år – från 2009 till 2016 – att nå upp till den nivå som inkomstpensionen hade innan bromsen slog till. Vi har frågat det förr och frågar igen: vilken löntagare hade accepterat en löneutveckling som ger en inkomst bara snäppet högre än för sju år sen? Pensionerna har under de senaste 10 åren stått helt still räknat i dagens penningvärde, samtidigt som lönerna ökat med 20 procent under samma period. Sverige har nu 355 000 äldre som lever under gränsen för risk för fattigdom enligt Eurostat. Pensionerna hänger inte med i inkomstutvecklingen och de kommer att fortsätta halka efter så länge som pensionssystemet inte förändras – att pensionerna under 2016 för en gångs skull ökade på bra ändrar inte på detta faktum.

Regeringen införde en skattesänkning på pensionsinkomster vid förra årsskiftet, främst riktad till pensionärer med lägre inkomster (som mest ca 250 kronor i skattelättnad för en månadsinkomst på 10 000 kronor). Snittpensionären i exemplet ovan fick en skattelättnad på ungefär 70-80 kronor i månaden. Ungefär 10 procent av den inkomstökning som regeringen anger i sitt nya budskap härstammar alltså från de egna reformer man genomfört – resterande kommer av den årliga indexeringen i pensionssystemet. I sammanhanget bör även påpekas att bostadskostnaderna under samma tid ökat, så de där 70-80 kronorna som snittpensionären fått i skattelättnad har i många fall redan ätits upp av t ex hyreshöjningar.

Ytterligare en aspekt är att pensionärer med inkomster på omkring 17 600 kronor och högre har fått höjd skatt av regeringen – trots att 200 000 av dessa pensionärer utlovades en skattelättnad men i slutändan inte fick en sådan. Och inte heller har det kommit några som helst besked på när nästa steg i skattesänkningar för pensionärer kommer – trots att löftet sade att målet för steg 2 var genomförande under 2016, förra året alltså. I både vårbudgeten och höstbudgeten under 2016 hade regeringen chansen att förslagsvis genomföra skattelättnader och höjt bostadstillägg – men då ekade det tomt på satsningar för seniorers ekonomi.

Hade regeringsföreträdarna i sina räkneexempel använt en garantipensionär eller en ensamstående kvinnlig snittpensionär så hade ökningen i kronor sedan makttillträdandet varit klart lägre. I det första exemplet pga att garantipensionen sänkts och i det andra pga att bostadstillägget minskar när pensionen ökar eller skatten sänks.

Sedan finns det ju förstås en hel del andra förändringar som regeringen genomfört som påverkar ekonomin för landets pensionärer, men som man av förklarliga skäl väljer att inte lägga in i sina ekvationer.

Låt oss börja med regeringens höjning av maxtaxan för hemtjänst och särskilt boende med 211 kronor per månad, som trädde i kraft den 1 juli 2016. Våra egna beräkningar med olika typfall på inkomster före och efter årsskiftet 2015/2016 visar följande:
– En ogift garantipensionär med en pension på 94 359 kr/år (7 863 kr/mån) fick en sänkning av pensionen på 426 kr/år, en skattesänkning på 2 093 kr/år men även en höjd hemtjänstavgift på 1 980 kr/år (lägre maxtaxa pga låg inkomst). Summa summarum förlorade detta räkneexempel 313 kr/år på regeringens politik.

– En ogift snittpensionär (200 772 kr/år eller 16 731 kr/mån) förlorade 1 230 kr/år på regeringens politik. Det innefattar en pensionshöjning på 5 796 kr/år, högre skatt med 1385 kr/år och sänkt bostadstillägg med 3 114 kr (båda på grund av höjd pension) och en höjd hemtjänstavgift på 2 527 kr/år.

Till vår kännedom har eller kommer ungefär 3 av 4 kommuner i landet att höja avgifterna med drygt 200 kronor/månad inom äldreomsorgen till följd av regeringens förändringar av maxtaxans tak och neddragningar av statsbidraget till kommuner på samma summa som avgiftshöjningen motsvarar. Ungefär 300 000 äldre har hemtjänst eller bor på särskilt boende idag, många av dessa drabbas alltså av avgiftshöjningen på över 200 kronor per månad. Inte bara har de låga inkomster, de är dessutom människor i stort behov av omsorg och trygghet.

Sedan har regeringen återinfört den särskilda löneskatten för 65 år och äldre som jobbar, vilket var en förändring som inte hade aviserats innan valet. Denna skattehöjning drar in ungefär lika mycket pengar till statskassan (strax under 2 miljarder) som skattesänkningen på pensioner vid förra årsskiftet kostade. Tillsammans med försämringar av ROT- och RUT-avdragen så riskerar löneskatten att försämra seniorers möjligheter på arbetsmarknaden, och därmed att försvaga privatekonomin för de 65-plussare som vill eller behöver jobba för att dryga ut sina låga pensioner.

Det finns flera exempel på andra skatter eller avgifter som regeringen har höjt eller planerar att höja som drabbar pensionärers ekonomi, vi nöjer oss här med att nämna två av dem: höjd tv-avgift och höjd bensinskatt. TV-avgiften höjdes den 1 juli 2015 med 144 kronor per år, och häromdagen (1 januari 2017) var det dags igen för en ytterligare höjning på 124 kronor årligen. En ännu mer kännbar skattehöjning är bensinskatten. Enligt Skattebetalarnas förening innebär det under åren 2016-2018 höjd skatt på 5500 kronor totalt för ett hushåll som kör drygt 2000 mil per år, och höjd skatt med 8150 kronor för en bil som går över 3000 mil årligen. För ett pensionärspar torde skattehöjningen hamna i det lägre räkneexemplet.

Vår nyårshälsning till de politiska partierna, och i synnerhet regeringen, är att för omväxlings skull prioritera seniorernas ekonomi – inte minst den dryga miljon pensionärer som lever på inkomster efter skatt på som mest 12 500–13 000 kronor per månad, ofta lägre.

Christina Rogestam
förbundsordförande SPF Seniorerna

3 thoughts on “Vad regeringen vill och inte vill att du ska veta om skatter, avgifter och pensionsutvecklingen de senaste åren

  1. Med tanke på att 15 000 kr/månad anses orättfärdigt för ungdomars första lön skulle det vara ytterst önskvärt att få regeringens argument för hur man, trots utställda löften, hanterar pensionerna i Sverige, som nu är sämre än i övriga EU. En miljon svenska pensionärer ska inte leva under den av EU fastställda fattigdomsgränsen. Utvärdera hela det nu 20-åriga pensionssystemet!

  2. Det här är bra! Det är nu vi har att skapa ett tryck på en förändring. Nu och inte sedan. Fortsätt kom med fakta och vi kan arbeta med att sprida budskapet vidare och skapa opinion. Vi är trots allt många som idag är pensionärer. En första åtgärd är – den särskilda pensionsskatten!

  3. “Pensionärsskatten” som finns i Sverige är knappast i linje med EU:s inställning. Det är helt oacceptabelt att åldersbestraffa medborgare!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s