Mer personal i omsorgen – ingen universallösning

Visst kan fler händer i omsorgen bidra på ett positivt sätt till att kvaliteten i omsorgen kan förbättras, inte minst om t ex hemtjänsten lider av underbemanning. Då finns väldigt lite tid för personalen att lyssna in den äldres behov av omsorg och trygghet. I de fall där personalen i omsorgen inte är tillräcklig i antal kan mer personal vara en bit på vägen för att äldre ska få en bättre omsorg.

Men vi har i flera fall den senaste tiden, inte minst genom Uppdrag Gransknings reportage från Göteborg för ett tag sedan, sett hur planering och arbetsstruktur fungerar illa. Att bara stoppa in mer personal i en dåligt fungerande arbetsorganisation kommer inte att bidra särskilt mycket, eller alls, till att kvaliteten i omsorgen blir bättre.

Tittar vi på Socialstyrelsens mätningar av vården och omsorgen och jämför två norrlandskommuner med mycket gemensamt, Örnsköldsvik och Umeå, då hittar vi stora skillnader. Umeå är visserligen åtskilligt större men det är samma politiska styre i de två kommunerna. Umeå har dessutom infört LOV till skillnad från i Örnsköldsvik. I Umeå utförs 90 procent av hemtjänsten av andra verksamheter än det offentliga, i Örnsköldsvik är det 100 procent offentliga verksamheter.

När det gäller kvalitetsindikatorer för säker vård och omsorg hamnar Örnsköldsvik på 48 procent och Umeå på 90 procent (utav 100 möjliga). Tittar vi på indikatorer för delaktighet och individanpassning får Örnsköldsvik 58 procent och Umeå 74 procent. Enligt denna jämförelse är kvaliteten på hemtjänsten alltså betydligt högre i Umeå, det kan även tilläggas att Umeå kommun ligger över snittet för landets alla offentliga verksamheter vad gäller samma kvalitetsindikatorer.

Men kostnaden för hemtjänsten är betydligt högre i Örnsköldsvik. Den ligger på 246 000 kronor per person som får hemtjänst i Örnsköldsvik mot 170 000 kronor i Umeå. Den huvudsakliga orsaken till det är att Örnsköldsvik har högre personaltäthet i hemtjänsten än vad Umeå har. Men trots det leder det inte till bättre resultat i kvalitet.

Av denna låt vara mindre, jämförelse framgår tydligt att mer personal i hemtjänsten inte automatiskt leder till bättre omsorg. Kompetens, arbetsstruktur, ledning och styrning av verksamheten har i detta fall sannolikt större betydelse för kvaliteten. En vetskap vi haft länge men tydligen missar man den kunskapen här och där. Det är tyvärr fortfarande vanligt att en enhetschef i särskilda boenden kan ha 50 personer att leda. Redan på 80-talet blev man berömd inom tillverkningsindustrin när man kom fram till att en arbetsledare omöjligt kan leda fler än 30 personer. Det är således minst lika viktigt att förändra organisation och arbetsstruktur som att tillföra mer personal för att omsorgen ska kunna förbättras.

Gösta Bucht
sakkunnig vård och omsorg

One thought on “Mer personal i omsorgen – ingen universallösning

  1. Nej, det är snarare en kostnadsfråga som skall kopplas till nuvarande och framtida utgifter. Ska vi kunna underhålla och bygga järnväg, avlopp och bostäder (något som 40-talisterna undandragit sig) så krävs det att man hushållet med resurser. Du skulle kommit med dina utspel innan mina mor och farföräldrar dog i sviterna av cancer, alzheimers och demens. Varför fick de bara en “skälig” omsorg, medansvar 40-talisterna, som vanligt, skall tillskansa sig ökade rättigheter. Var mina far och morföräldrar mindre värda?!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s