Det byggs för lite attraktiva bostäder för oss seniorer idag

En artikel i Dagens Industri häromdagen understryker det vi från SPF Seniorerna har påpekat sedan länge: det byggs för lite attraktiva bostäder för oss seniorer idag. Finns det inget bra att flytta till så flyttar vi heller inte. I artikeln skriver Dagens Industri att seniorerna är proppen i flyttkedjorna på den svenska bostadsmarknaden, men tillägger att skälet är att de alternativ som erbjuds seniorerna inte lockar.
I förra veckan anordnade SPF Seniorerna ett bostadsseminarium i Almedalen, då framkom efter att frågat våra medlemmar i en webbenkät: om det erbjuds attraktiva alternativ är 40 procent beredda att flytta och betala upp till 2000 kr mer i månaden för en mindre och tillgänglig bostad. En nyligen genomförd frågerunda bland de 97 hushåll som erhållit seniorhuslägenheter i Karlskrona på senare år visar att 82 av dem lämnade efter sig småhus eller radhus – de flesta i servicenära lägen. Av dessa enfamiljshus överläts 64 till barnfamiljer eller “nygifta”. Hur många av de övriga 15 otillgängliga och relativt billiga lägenheterna i flerfamiljshus som gick till ungdomar och studenter kan man bara gissa. Jag är säker på att om man gör liknande, lätt genomförbara, undersökningar på likartade seniorhus i andra delar av landet kommer vi att finna den tydligaste och mest effektiva flyttkedjan på bostadsmarknaden. Receptet är enkelt – bygger vi bra bostäder för seniorer då blir det bostäder lediga för unga hushåll.

En annan aspekt som bekymrar är att nya och tillgängliga bostäder ofta är relativt dyra. På seminariet i Almedalen tog vi därför upp frågan om hur vi kan bygga till rimliga priser – vilket är särskilt viktig för oss äldre. En annan viktig fråga är tillgänglighetsanpassning av det befintliga beståndet – många seniorer vill bo kvar i sina hem. Vilka goda exempel finns runt om i landet som kan användas i fler kommuner?

Slutsatsen som både stat och kommun bör dra av det hela är: se till att bygga attraktiva seniorhus och trygghetsbostäder i de rätta lägena för andra halvan av livet och till överkomliga kostnader. Då blir det rörelse på den stelnade bostadsmarknaden och samhällets service i vissa villaförorter kommer att blomstra.
Dels måste merparten av Sveriges kommuner vakna och börja planera för bostäder som motsvarar seniorers behov, dels måste regeringen komma med besked vad gäller investeringsstödet för trygghetsbostäder – kommer detta att få en fortsättning eller inte?

Fredrik von Platen
Sakkunnig bostadsfrågor SPF Seniorerna

På tiden att kvalitetsplan för äldreomsorgen tillsätts!

I statsministerns regeringsförklaring i början av oktober 2014 utlovades att en långsiktig kvalitetsplan för äldreomsorgen skulle tas fram i bred samverkan. Bara någon vecka senare lade den rödgröna regeringen ner Äldreutredningen, som då hade nått nästan halvvägs i sitt arbete och skulle vara klar i december 2015. Sedan dess har inget skett på området kvalitet i äldreomsorgen, tills häromdagen. Äldreminister Åsa Regnér (S) presenterade då utredaren, Susanne Rolfner Suvanto, och de punkter som en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen ska arbeta med. Förslagen ska lämnas senast i slutet på mars år 2017.

Det är bra att flertalet viktiga områden finns med i kvalitetsplanen: förebyggande och rehabiliterande insatser; flexibla former för beslut om äldreomsorg; och användning av välfärdsteknologi. Även frågor kring personalförsörjning och särskilda boenden ska utredaren titta på. Vad den något luddiga formuleringen ”högre kvalitet och ökad effektivitet” egentligen innefattar ska bli spännande att följa. Från SPF Seniorerna tycker vi också att det är bra att både arbetsformer och organisation inom omsorgen ska ses över för att möta framtidens utmaningar.

Däremot har vi svårt att förstå varför inte Äldreutredningen som tillsattes av den tidigare alliansregeringen lika väl hade kunnat få fortsätta sitt arbete, den skulle varit färdig om ett drygt halvår. Då hade regeringen kunnat ta vara på kunskap och slutsatser från denna i sin nationella kvalitetsplan. Det är ju inte heller försent att faktiskt ta del av och använda en hel del av resultaten från Äldreutredningen. När förslagen till kvalitetsplan är tänkta att presenteras kommer bara ett drygt år att återstå av mandatperioden, och när förslagen väl implementeras kanske vi redan har nått år 2018. Kanske kan det gå lite fortare om man utnyttjar den befintliga kunskapen? De frågor som kvalitetsplanen ska titta på och de frågor som Äldreutredningen arbetade med är ju minst sagt snarlika.

Dock bör understrykas att varken kvalitetsplanen eller Äldreutredningen vågar ta tag i frågan om hur äldreomsorgen ska finansieras i framtiden. En fråga som vi inom SPF Seniorerna tryckt på redan före starten av Äldreutredningen för flera år sedan.

Sammantaget är det bra att en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen tas fram, däremot hade vi önskat att det kunde gå snabbare. Ska konkreta förbättringar av kvalitetsarbetet inom omsorgen fram till 2018 gå på sparlåga?

Från SPF Seniorernas sida ställer vi gärna upp och bidrar till kvalitetsplanens arbete. Förutom ovan nämnda frågeställningar skulle vi önska fokus på äldres självbestämmande, en omsorg som utgår från individens behov och önskningar samt att behovet av satsningar på äldrepsykiatri och geriatrik för all vårdpersonal. Frågor som vi tror blir bra belysta och utredda då vi har stort förtroende för regeringens utredare. Men glöm inte finansieringen av äldrevården och omsorgen. Utan att få klart för sig hur den ska se ut i framtiden blir det mesta vi genomför osäkert hur länge vi har råd att ha det kvar.

Gösta Bucht

Sakkunnig för vård och omsorg