Öppnar bostadsministern även för en bostadsmarknad bättre anpassad för seniorer?

I en artikel i DN har bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) aviserat att han vill se en total översyn av skattereglerna för bostäder, och hoppas få stöd för detta på Miljöpartiets kongress om ett par veckor. Om detta senare skulle bli regeringspolitik återstår att se. Det är många ministrar som ska styra i dessa frågor.

Det är mycket positivt att bostadsministern tar upp den bristande konkurrensen i byggsektorn och dess prisdrivande effekt på nya bostäder. Det behövs helt klart mer konkurrens för att pressa priserna så att människor med normala inkomster, inte minst pensionärerna, har råd att flytta till nybyggda bostäder. Som det ser ut idag är det få seniorer som har tillräckliga inkomster för detta, och som istället tvingas bor kvar i bostäder som kanske är otillgängliga och för stora för deras behov. Dock uppstår frågan om vad bostadsministern har för planer för den redan pågående utredningen ”Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande”? Ska den nu få tilläggsdirektiv och i så fall vilka? Kanske borde regeringen verka för gemensamma byggregler i Norden? Marknaden för industriellt tänkande i byggsektorn skulle uppmuntras, genom att en marknad med 30 milj. invånare skulle skapas.

Bostadsministern nämner reavinstskatten som en sak att titta på. När det gäller rörligheten på bostadsmarknaden skulle en minskning, eller ett avskaffande, av flyttskatterna vara positivt, särskilt för de seniorer som på grund av de högre boendekostnader man får efter flytt, i stället väljer att bo kvar i sina svårskötta hus. Sänkta flyttskatter, särskilt för seniorer, skulle gynna rörligheten på bostadsmarknaden, samtidigt som fler seniorer skulle kunna anpassa sitt boende till behoven. Ministern trycker särskilt på att det är hyresrätten som varit skattemässigt missgynnad på senare tid. Det är dock viktigt att se till helheten.

Ett perspektiv som dock saknas i bostadsministerns resonemang är vikten av att tillgänglighetsanpassa nuvarande bostadsbestånd. ”Gör det inte bara energi- utan även tillgänglighetssmart”. Merparten av landets seniorer vill bo kvar i sina nuvarande bostäder och grannskap. Det skulle därför vara välkommet med någon form av incitament för att kunna tillgänglighetsanpassa bostäder. I SPF Seniorernas bostadspolitiska program har vi föreslagit ett stöd till fastighetsägare som motsvarar ROT-avdraget som skulle kunna användas för att just tillgänglighetsanpassa det befintliga bostadsbeståndet. Det skulle inte bara vara ett kostnadseffektivt sätt att få fram ändamålsenliga bostäder på både kort och lång sikt, det gynnar också livskvaliteten på äldre dagar när de som vill bo kvar kan göra det.

Ytterligare en aspekt kring äldres bostadssituation är bostadstillägget för pensionärer. Det har inte anpassats till de ökande bostadskostnaderna de senaste åren. Maxtaket ligger idag på cirka 5000 kronor, snitt för utbetalt bostadstillägg ligger på ca 2400 kronor. Samtidigt vet vi att hyran för en tvåa i ett trygghetsboende i flertalet kommuner kan ligga på 8000 kronor i månaden eller mer. Då ska man också beakta att inkomstpensionen – brutto – idag är lägre än den var år 2009. Ett bostadstillägg som är bättre anpassat till de faktiska kostnaderna borde också vara en fråga för bostadsministern att titta på. Från SPF Seniorernas sida skulle vi för helhetssynens skull önska att äldres bostadsfrågor som inkluderar ekonomi, skatter, socialtjänst, stadsmiljö och byggande kunde få ett samordnande departement som kunde fungera som en ”hängränna mellan stuprören i regeringskansliet”.

Fredrik von Platen
Sakkunnig i bostadsfrågor

Välkommet om vården och omsorgen av äldre granskas av Riksrevisionen

Riksrevisionen har inlett en undersökning för att se om myndigheten ska göra en granskning av vården och omsorgen av äldre. Detta skulle vara välkommet av flera skäl. Under de senaste fyra åren har en satsning på de mest sjuka äldre funnits, vilken nu är avslutad. Det var ett välkommet fokus i vårddebatten och det är viktigt att frågorna inte försvinner från agendan.
Äldre patienter faller fortfarande mellan stolarna då landstingen och kommunerna inte samordnar sitt arbete och sitt ansvar för en äldre multisjuk patient. Detta trots att samordning har stått på agendan som ytterst viktig att förbättra sedan slutet på 80-talet och i allt högre grad sedan Ädelreformen infördes 1992. Vi har fortfarande kvar ett onödigt lidande men också stora kostnader som annars skulle kunna undvikas. Från SPF Seniorerna har vi därför förespråkat en betydligt tätare samordning mellan kommun och landsting och på sikt att landstingens ansvar för äldrevården bör tas bort för att istället ge kommunen detta ansvar.
Att skapa vårdteam som följer med utskrivna patienter hem och samverkar med de personer från kommunen som skall ta över vården och omsorgen till den nya vårdsituationen är stabil har visat sig framgångsrikt i flera landsting och borde införas generellt. Eller ännu hellre att det finns sådana vårdteam med en blandning av kompetenser både från landsting och kommun för de mest sjuka äldre. En högre kompetens inom geriatrik hos sjukvårdspersonal som stöter på äldre patienter är också en bön att stilla bedja om (eller kanske hellre skrika om!)
Landstingssjukvården är dessutom tyvärr organiserad så att den inte passar särskilt bra för oss äldre, särskilt om vi har flera sjukdomar och krämpor. Sjukvården behandlar organ eller skada – inte hela personen. Här skulle det krävas stora omtag i organisationen. En äldre patient med fler olika åkommor hamnar ofta i kläm eller i ett ”stuprör” med dålig kommunikation till de andra ”stuprören”, och riskerar att behandlas fel eller i alla fall inte för alla sina problem.
Sjukvården klarar alldeles för sällan av att ta hand om multisjuka äldre framför allt när det är en kombination av kroppslig sjukdom och psykisk påverkan, en förvirring, som sköra äldre har lätt att få även vid en banal kroppslig sjukdom. Det är dessutom både underligt och anmärkningsvärt att sjukvården inte klarar detta när vi vetat i årtionden att risken är utomordentlig stor att äldre råkar ut för detta och att vi dessutom vet hur vi borde förebygga och ta hand dessa sjukdomstillstånd. Det finns hundratals vetenskapliga artiklar om detta.
Framtiden inom sjukvården ser dyster ut om vi inte snabbt förbättrar vården för dessa sköra multisjuka äldre. Ålderspyramiden gör att de kommer att bli fler så vi kan inte stoppa huvudet i sanden längre. En omprioritering och omorganisation av våra sjukvårdsresurser är en akut nödvändighet.

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg

Äldrepolitiken så här långt – SPF Seniorerna sammanfattar

De har gått drygt 7 månader sedan den nya rödgröna regeringen tillträdde. Vi tar en titt på hur vallöften och faktiska förslag efter regeringens tillträde hänger ihop – eller inte.

Ett av de rödgröna partiernas löften inför valet var att sänka skatten på pension i tre steg. Då skattesänkningar/höjningar sker vid årsskiften har ingen skattesänkning kunnat genomföras eftersom man har regerat med Alliansens budget (regeringen föreslog en skattesänkning i den budget som föll). Det är vår förhoppning att regeringen kommer med det första steget i höstbudgeten, det har låtit så på finansministern i alla fall. När det gäller steg 3 så skulle det ske när ”jobbmålet uppnåtts” – en ganska vag definition, som enligt regeringens senaste prognoser dessutom inte verkar kunna infrias under de närmaste åren. Knappt godkänt så här långt alltså.

Att satsa på äldreomsorgen med 2 miljarder årligen var en paradfråga för Socialdemokraterna i valrörelsen. I och med vårbudgeten har regeringen tillfört 1 miljard för i år och 2 miljarder årligen 2016-2018. Satsningen handlar i och för sig endast om mer personal, som är viktig, men kunde haft ett tydligare kvalitetsfokus. Men samtidigt drar regeringen tillbaka flera av den tidigare alliansregeringens satsningar (nationell demensplan, äldreboendegaranti, matlyft mm), vilket gör att satsningen i siffror i realiteten blir mindre. Vi hade hellre sett att dessa hade fått vara kvar samtidigt som en personalsatsning tillkommit. Vi väntar också fortfarande på den kvalitetskommission som äldreministern utlovade i höstas och som borde varit på plats vid det här laget. Dock beröm till regeringen för att vid första möjliga tidpunkt införa omsorgspersonalsatsningen. Godkänt då omsorgssatsningen införs tidigt under mandatperioden, men vi skulle önska lite mer fokus på äldres individuella behov och inflytande.

Men det finns också ett par förslag som regeringspartierna inte berättade om innan valet: återinförd särskild löneskatt för 65-plussare, höjning av maxtaket i äldreomsorgen samt en höjning av bostadstillägget för pensionärer. Det två första bedömer vi från SPF Seniorerna som dåliga förslag. Högre kostnader för seniorer som vill fortsätta jobba leder inte bara till lägre sysselsättning och i längden risk för lägre pensioner, det är helt fel signal att sända till de äldre som vill fortsätta bidra. Dyrare avgifter för hemtjänst och särskilt boende med max 220 kr/mån riskerar att slå mot de allra mest utsatta äldre, vi hoppas därför att regeringen inte går vidare med detta förslag. En positiv överraskning var dock förslaget i vårbudgeten på en höjning av bostadstillägget med ca 100 kronor per månad – även om vi skulle önska en större höjning i paritet med hur kostnaderna på bostadsmarknaden har utvecklats. Precis godkänt men för bättre betyg krävs att regeringen skippar löneskatten och höjningen av avgifterna i omsorgen.

Två andra frågor som också berör äldre är pensionerna och möjligheten att välja (och välja bort) olika välfärdstjänster. Socialdemokraterna sade innan valet att de ville avskaffa (i alla fall delar av) premiepensionssystemet, men har nu vänt i frågan. Och inte heller har regeringspartierna, eller något annat parti, kommit med några andra förslag som skulle stärka systemet och förbättra pensionerna. Det blir därför underkänt.
Regeringen gjorde i höstas ett försök att avskaffa vårdvalet i primärvården som senare stoppades. Vidare har en utredning tillsatts som ska titta på hur vinster i välfärden kan begränsas. Valfriheten i omsorgen bör förbättras och förenklas, men ett förbud mot vissa typer av utförare är inte rätt väg att gå. Från SPF Seniorerna menar vi att det vore bättre med en utredning för att förbättra kvaliteten i välfärden. Det återstår dock att se vad utredningen faktiskt föreslår med tanke på det parlamentariska läget i riksdagen. Det blir underkänt så här långt, men vi väntar med spänning på äldreministerns kvalitetskommission.

Dock får regeringen, hittills, godkänt för att ha börjat lyfta frågor som fallskador och den psykiska hälsan hos äldre. På regeringssammanträdet häromdagen aviserades också uppdrag åt ett nationella kompetenscentrum för anhörigstöd samt inom demensområdet, dock utan mer detaljer än så.

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg

Dags för handling när det gäller äldres psykiska hälsa

Häromdagen anordnade sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) en hearing om psykisk hälsa i Stockholm. Den psykiatriska vården och förebyggande åtgärder mot psykisk ohälsa har utretts och diskuterats i årtionden men en rad problem och utmaningar finns kvar. Det är bra att frågan åter belyses och att aktörer från olika delar av samhället tar frågan på allvar. Äntligen har också vi seniorer inkluderats i detta. Faktum är att så sent som för ett par månader sedan så medverkade jag vid ett möte inom ramen för regeringens kommission för jämlik hälsa då togs inte seniorernas situation upp överhuvudtaget – vilket jag påpekade. Det är därför positivt att både vi från SPF Seniorerna och andra deltagare tog upp just äldres psykiska hälsa på hearingen nyligen. Det är på tiden att frågor kring psykisk hälsa inte bara fokuserar på ungas prestationskrav eller på stress i arbetslivet, vilket är vad det ofta skrivs om.
Det har under snart tjugo år pratats om behovet av att ta utmaningarna kring människors psykiska hälsa på allvar. Men lite har hänt rent konkret. Alla inblandade tycker det är stora och viktiga frågor men det har tyvärr inte varit mycket till handling. Depression och demens är folksjukdomar och seniorerna drabbas mest, över 400 000 seniorer lider av dessa sjukdomar. Förhoppningsvis kan det bli mer av handling nu, inte minst för de många äldre som drabbas av t ex depressioner men som sällan får någon behandling för det. Mörkertalet är, d.v.s. att många inte får rätt diagnos och då naturligtvis inte heller rätt behandling, alldeles för stort idag.
Vården är heller inte anpassad för psykiskt sjuka äldre. Den är inte organiserad för att passa hela människor med olika åkommor, framför allt då äldre som har fysiska och psykiska problem, och i stor utsträckning samtidigt.
För att förbättringar ska kunna bli verklighet krävs dock att det satsas mer på geriatrik och äldrepsykiatri. Dessa kunskapsområden och verksamheter får inte längre leva på undantag. Fler personer av alla kategorier i vården måste utbildas och kompetenshöjas. Det får inte fortsätta som det har gjort de senaste decennierna att man ständigt påpekar krav på detta från myndigheterna men inget händer.
Forskningen får heller inte glömmas bort. Där är vi också på undantag.
Vetenskaplig forskning inom äldreområdet måste prioriteras och tillföras ökade öronmärkta pengar för att äldrevården och äldreomsorgen skall kunna utvecklas och kunna möta de krav som finns idag och som kommer att öka med en ökande andel äldre i befolkningen.

Gösta Bucht
Sakkunnig vård och omsorg