Var är äldreministerns kommission om äldreomsorgen och vilka mål kommer kommissionen för jämlik hälsa att ha?

Både här på bloggen och genom ett öppet brev till regeringen har SPF Seniorerna beklagat och protesterat emot att den rödgröna regeringen valde att lägga ned den Äldreutredning som då hade kommit nästan halvvägs i sitt arbete. Dess syfte var att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande, inte minst då vården och omsorgen om äldre står inför stora utmaningar de närmaste åren.

Som anledning till detta angav inte regeringen mer än att en ny utredning, en s k kvalitetskommission, skulle tillsättas i dess ställe. Detta var i månadsskiftet oktober/november 2014. Äldreministern sade i december att hon hoppades kunna ta beslut om direktiv till denna kommission i januari. Som bekant är det nu februari – och ännu har vi inte sett några direktiv.

Äldreministern har också sagt att regeringen vill koppla mandatperiodens åtta miljarders-satsning på mer personal i omsorgen till denna kommission. Att likställa mer personal med kvalitet är att göra det enkelt för sig. Det är minst lika viktigt att personalen är kompetent och engagerad i att arbeta med äldre – som dess antal. En stor personalstyrka som varken är särskilt kompetent eller motiverad är knappast en garanti för högre kvalitet.

Och då ska man också ha i tankarna att en av de punkter som vi äldre tycker är viktigast vad gäller omsorgen är att vi i möjligaste mån träffar samma personal, personal som vi litar på och känner oss trygg med, snarare än många olika ansikten och händer. En annan väsentlig aspekt är att kunna påverka innehållet, dvs vad man vill ha hjälp med. Är det personal man som äldre känner väl och är van vid är detta förstås enklare. Varken vem man får hjälp av eller vad man önskar få hjälp med blir nödvändigtvis av högre kvalitet med mer personal – utifrån den äldres synvinkel. Och det är ju vi äldre som omsorgen i första hand är till för – inte för personalen.

Regeringen har dessutom ett mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Sjukvårdsministern kommer därför att tillsätta en kommission för jämlik hälsa. Berörda parter inbjöds till ett upptaktsmöte i början av februari. För oss seniorer var detta ett dystert möte, kanske nästa generation seniorer kan ha glädje av det som kommissionen föreslår. För något äldrefokus att tala om fanns inte, talarna framförde en rad i och för sig bra och vettiga förslag som att minska sociala klyftor, minska rökandet, fysik aktivitet genom livet mm. Inget dock som nuvarande seniorer, framförallt de med sämre hälsa, kommer att få någon glädje av. Förhoppningsvis kommer detta med i kommissionens direktiv. Vis av erfarenhet måste nog vi seniorer bevaka detta noga och lägga oss i arbetet med att utforma mål och riktlinjer, likaväl som vi måste ha tummen i ögat på äldreministern för att få igång kvalitetskommissionen.

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg

Skärpt patientlag – förhoppning om att alla patienter ska kunna utnyttja sina möjligheter

Den 1 juli 2010 trädde en viktig Hälso- och sjukvårdslag i kraft. Lagen har tre delar. Den första säger att patienter som har kontakt med flera olika delar av sjukvården har rätt till en eller fler fasta vårdkontakter som skall samordna sjukvårdsinsatserna. Den andra säger att om en patient har en allvarlig eller livshotande sjukdom så har man rätt till en förnyad bedömning, ”second opinion”, och att hemlandstinget har en skyldighet att medverka och hjälpa patienten med detta. Den tredje delen i lagen är att hälso- och sjukvården har en skyldighet att ge en individuellt anpassad information inte bara om sjukdomen utan även om rätten att välja vårdgivare och om vårdgarantin.
Lagen är nu mer än fyra år gammal men det har visat sig att kännedomen om lagen är dålig bland sjukvårdspersonal och inte minst bland patienter.
Lagen har nu skärpts och den nya lagen trädde i kraft den 1 januari i år. Den nya patientlagen ger patienten möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Det innebär att landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas till att gälla patienter som omfattas av annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård.
Patientlagen innebär även att informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning kommer också utvidgas. Vad som förändrats kan man läsa mer om på 1177 Vårdguiden http://www.1177.se/Regler-och-rattigheter/Patientlagen/
Det finns dock fortfarande en rad områden där patientens ställning behöver stärkas ytterligare, bland annat när det gäller möjligheter till inflytande och delaktighet. Flera skäl till varför en ny patientlag infördes.
Förhoppningsvis blir nu informationen om denna lag bättre än den föregående så alla patienter kan utnyttja sin möjligheter.

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg