Öppna jämförelser – till för att användas!

Häromdagen presenterade Socialstyrelsen 2014 års ”Öppna jämförelser” där vården och omsorgen om äldre i landets kommuner och län/regioner rankas. Det finns en mängd olika indikatorer inom hemtjänst och särskilt boende, men även fallskador och andelen olämpliga läkemedel som ges till äldre finns med.

När man tittar på rikssnittet för de flesta indikatorer så framgår att det är små förändringar mellan 2013 och 2014. Det som däremot är mindre positivt är att resultaten varierar väldigt mycket från kommun till kommun, exempelvis från 55 % i en kommun som är nöjda med maten i särskilt boende till 95 % i den bästa kommunen. I några kommuner är alltså endast ungefär varannan nöjd medan i några kommuner är nästan alla nöjda med maten. Samma sak gäller äldre i särskilt boende som menar att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt: här är spannet bland kommunerna på mellan 35 % och 84 %. Det är inte acceptabelt att det är så stora skillnader och att det i en del kommuner är så små andelar äldre som är nöjda med omsorgen de får.

En fråga om vård och omsorg som i alla undersökningar rankas som viktig, och i många som viktigast, är personalkontinuitet i hemtjänsten. Den har försämrats lite det senaste året. Men det som egentligen är anmärkningsvärt är snarare att den är så hög som den är – under två veckor möter äldre med hemtjänst i snitt 15 olika personer! När det gäller äldres bedömning av omsorgen i sin helhet svarar 83 % att de är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende, samma siffra som året innan. Sammantaget kan man konstatera att även om många är relativt nöjda så finns det mycket kvar att göra för att öka äldres trygghet, välbefinnande och inflytande.

En mycket viktig del i detta arbete görs av pensionärsorganisationernas påverkansarbete runt om i landets kommuner och landsting. Från SPF Seniorernas sida kommer vi under februari och mars att anordna konferenser för våra medlemmar i kommunala och regionala pensionärsråd. Detta för att inspirera och stödja dem att ställa viktiga och kniviga frågor, för att få till förändringar och för att se till så att äldres behov sätts i centrum. För detta ändamål är Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser” mycket användbara: man kan jämföra kommunens siffror över tid och man kan jämföra med grannkommunerna.

”Varför är vår kommun näst sämst i länet på läkemedelsgenomgångar. Vad ska ni göra för att förbättra detta?” är exempel på fakta man kan få fram och använda i det lokala påverkansarbetet. Vilket jag också kommer att ta upp på konferenserna. Det finns förstås många andra aspekter av vården och omsorgen av äldre som inte tas upp i ”Öppna jämförelser” men den lägger en bra grund. Jag hoppas att så många som möjligt av SPF Seniorernas KPR- och LPR-medlemmar kommer att använda ”Öppna jämförelser” och bidra till en förbättrad omsorg om landets seniorer.

Länk till Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser”: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-4

Gösta Bucht
Sakkunnig vård och omsorg

När får vi en bemanning som utgår ifrån den enskildes behov?

Ska vi ha en bemanning på särskilda boenden som kan tillgodose alla boendes individuella behov eller som idag en att de individuella behoven inte alltid kan tillfredsställas då man är för lite personal? Jag har tidigare här på bloggen skrivit om Socialstyrelsens bemanningsföreskrifter, som har skjutits upp och förändrats, det har varit en riktig långbänk i flera år, men som Socialstyrelsen äntligen i höstas menade bör införas från och med den 31 mars i år.
Nu har besked kommit, tyvärr, att regeringen behöver betänketid och därför skjuter upp införandet. Det är bara att beklaga. Det som sedan länge borde vara en självklarhet – att bemanningen på boenden ska utgå ifrån den enskilde äldre människans behov – vet vi alltså nu inte när det blir verklighet. I majoriteten av organisationer och företag utgår man ifrån t ex kunden eller elevens behov – inte skulle man ha ”normal bemanning” varken i affärerna under julrean eller i en klass med många stökiga elever – eller omvänt. Att bemanningen i omsorgen om äldre människor fortfarande kan utgå ifrån personalens schema och kommunens ekonomi är beklagligt.
Det är min förhoppning att införandet av Socialstyrelsens föreskrifter nu inte drar ut på tiden. Den nationella värdegrund som införts – att äldreomsorgen ska inriktas på att den äldre kan leva ett värdigt liv och känna välbefinnande – naggas i kanten återigen. Det är på tiden att vi får en bemanning som utgår ifrån den enskildes behov.

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg

När avskaffas åldersgränserna på arbetsmarknaden i Sverige?

Det danska Folketinget har för ett par veckor sedan beslutat att avskaffa åldersgränserna på arbetsmarknaden, i Danmarks fall 70 års-gränsen. Det innebär att alla nu kan jobba så länge de vill och önskar i Danmark. Det är ju egentligen en självklar konsekvens av att vi har blivit allt friskare. En 70-åring idag är lika frisk och fungerar lika bra som en 50-åring för ett par generationer sedan. Pensionsåldern i Tyskland som först införde allmän pension i slutet på 1800-talet var 70 år och när Folkpensionen infördes i Sverige 1913 var åldersgränsen densamma som idag 67 år. Trots att vi fått minst 15 friska år till så har inte pensionsåldern ändrats!

I flera undersökningar, bl a bland SPF Seniorernas medlemmar, svarar ungefär en fjärdedel av de tillfrågade 65-plussarna att de skulle vilja gå tillbaka till arbetslivet i någon form. Det behöver inte vara på heltid eller inom samma yrke som tidigare, utan snarare enligt ens egna villkor. I Sverige har vi rätt att jobba till 67-årsdagen. Det finns de som fortsätter därefter inom sitt tidigare yrke eller som fortsätter att jobba någon timme i veckan. Men det finns också många vars arbetsgivare säger nej. Den svenska arbetsmarknaden hindrar dessvärre på flera sätt oss seniorer att jobba. Trots att både samhällsekonomin och individen tjänar på när fler äldre kan arbeta vidare. Många av oss har haft tunga slitsamma arbeten inte minst inom vård- och omsorg som gör att man inte orkar fortsätta. Här måste arbetsmarknadens parter ta sitt ansvar och underlätta och stödja så att de personer som vill arbeta vidare orkar med.

De senaste åren har sysselsättningen bland 65-plussarna ökat markant i Sverige. Samtidigt visar internationella undersökningar att svenska företag är dåliga på att både rekrytera och behålla äldre medarbetare. Från SPF Seniorerna har vi tidigare argumenterat för att höja åldersgränsen i Lagen om anställningsskydd till 69 år. Vi vill också se en förenkling av lagstiftning, avtal och regler så att fler seniorer får möjlighet att arbeta. Och inte minst så måste negativa attityder gentemot äldre arbetskraft motverkas. Det skulle vara positivt med exempelvis ekonomiska incitament till arbetsgivare som framgångsrikt rekryterar och behåller seniorer.

För vi ska inte glömma bort att politiker från alla partier talar om att vi måste jobba längre och att en höjning av pensionsåldern behövs i Sverige för att få det hela att gå ihop. Ändå saknas i många fall konkreta förslag från partiernas sida. Då har vi en uppmaning till dem: om Danmark kan avskaffa åldersgränserna på arbetsmarknaden så kan Sverige

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg

Vad innebär Decemberöverenskommelsen för oss seniorer?

Det blir alltså inte något extra val i slutet på mars längre efter att de två regeringspartierna tillsammans med de fyra borgerliga partierna presenterat den s k Decemberöverenskommelsen. Vad den kommer att innebära för oss seniorer går självklart att spekulera i även om hur överenskommelsen faller ut i praktiken än så länge är oklart.

När det gäller pensionerna så ingick just pensionssystemet som en punkt för blocköverskridande samarbete i Decemberöverenskommelsen. Men ett sådant samarbete fanns redan, dock utan MP:s deltagande. Dessutom har arbetet i Pensionsgruppen varit inriktat på att värna överenskommelsen snarare än att värna pensionerna, så här kommer vi från SPF Seniorerna vara fortsatt kritiska och agera blåslampa gentemot partierna. Vi vill ha ett pensionssystem som i första hand ska vara till för att leverera rimliga pensioner framför finansiell stabilitet och att frånsäga sig de brister som faktiskt finns. Pensionssystemet måste utvärderas i sin helhet.

Vad kommer då överenskommelsen att innebära för vård och omsorg av oss seniorer, och för våra skilda behov vad gäller boende? Det föreligger dessvärre en risk att Vänsterpartiet, precis som under hösten, dikterar villkoren. Till en början får vi förmoda att förslagen på att avskaffa vårdvalet i primärvården och att begränsa vinster i välfärden kommer att ligga fast. Om det sedan blir mer eller mindre av V-inflytande i dessa frågor återstår att se. Från SPF Seniorerna kommer vi att fortsätta driva opinion emot dessa förslag. Vi seniorer har gjort många val genom livet och självklart ska vi då kunna fortsätta välja det som passar oss bäst, vare sig det handlar om vår fasta vårdkontakt eller innehållet i hemtjänsten. En annan risk i sammanhanget är att fokus i debatten kommer att fortsätta ligga på just vinster och på personalens villkor – när det är innehåll och kvalitet som är det som intresserar de som behöver omsorgen. Och framöver behöver vi rekrytera hundratusentals människor till just vård och omsorg, ju fler vårdskandaler och negativa exempel som dras upp av medier och politiker – desto svårare blir denna rekrytering. Vi får hoppas att den nedlagda Äldreutredningan återuppstår i någon form och vissa löften om en liknande, men då parlamentarisk utredning om framför allt kvaliteten i vården är på gång. Regeringen har också bestämt att en kommission för jämlik hälsa ska tillsättas och en inbjudan om just detta har SPF Seniorerna fått.

Här på bloggen har vi tidigare tagit upp frågan om det statliga investeringsstödet för byggande av trygghetsbostäder och särskilda boenden. Med ett växande antal äldre, med olika behov, så behövs det byggas inte bara fler bostäder men också olika sorters bostäder. SPF Seniorerna vill att detta investeringsstöd görs permanent, men också att informationen till kommunerna kring detsamma förbättras. Vi vill också att flyttskatterna sänks så att fler äldre inte hindras från att byta bostad. Efter Decemberöverenskommelsen är det mer sannolikt att stödet avskaffas och att flyttskatterna inte sänks. Men å andra sidan kan betänkanden från riksdagens utskott där de rödgröna får en majoritet emot sig tvinga regeringen att agera på förslag som inte går i dessa banor.

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg