Valfrihetsgaranti för 90-åringar att bo kvar hemma eller flytta till äldreboende – utan biståndsbeslut

”Låt hundraåringar bo på äldrehem” skrev Kjell-Olof Feldt häromveckan i en debattartikel i Expressen. Vi i SPF vill gå ännu längre: vid fyllda 90 år ska man kunna bo kvar hemma med eller utan stöd, eller kunna flytta till ett bra äldreboende utan krav på biståndsbeslut. Denna valfrihetsgaranti vid fyllda 90 år finns med i SPFs valmanifest.
Tyvärr har antalet äldreboenden, boenden som kräver biståndsbeslut och har dygnet runt-vård, minskat i antal till under 90 000, det försvårar naturligtvis ett genomförande av fritt val. Särskilt då antalet 90- och 100-åringar dessutom ökat kraftigt i antal. Av de som föds idag räknar man med att hälften kommer att bli minst 100 år. Det ger å andra sidan god tid för planering, men denna lyser idag med sin frånvaro.
Försök att planera för den framtida äldrevården och hur den ska finansieras har gjorts men lagts på is. Alla politiska partier är eniga om att vård -och omsorgsfrågor är ett högt prioriterat område och man talar mycket om det. Men vad har man gjort och vad vill man göra? Det är svårare att få klarhet i.
Ett ytterligare problem för pigga 90-åringar som pga av ensamhet och social isolering vill flytta till dessa boenden är att de flesta som idag bor där är svårt sjuka och många har en demenssjukdom. Inte ens de sköraste får alltid en plats på ett särskilt boende utan en lång och svår väntan. Om platserna i särskilda boenden är så få, hur ska då ett vallöfte om valfrihet kunna genomföras?
Det enda vi med säkerhet vet är att det kommer att bli fler äldre i behov av vård- och omsorg. En planering för hur vi vill ha vår vård och omsorg i framtiden måste till med det snaraste, en planering som tar hänsyn till olika de äldres olika behov.
Det måste få finnas plats för 90-åringen som är socialt isolerad och vill flytta till ett äldreboende. Vi i SPF vill att en 90-åring ska kunna bo kvar hemma med eller utan stöd, eller om hon eller han önskar – flytta till ett äldreboende utan att biståndsbeslut krävs.

Gösta Bucht
talesperson vård- och omsorgsfrågor

Om politikerna verkligen vill prioritera oss pensionärer krävs kraftiga förbättringar, inte ett par tjugolappar

Häromdagen meddelade Socialdemokraterna att de avser sänka skatten på pension med 1,5 miljarder kronor, vilket i snitt skulle innebära 50 kronor per månad för en pensionär. Det är bra att S har uppmärksammat att vi pensionärer finns, men det krävs mer än en 50-lapp för att vi ska bli nöjda. Även alliansen har tidigare sänkt skatten på pension vilket då netto också innebar en 50-lapp, SPFs reaktion var likadan då: det är otillräckligt.

Om Socialdemokraterna och övriga partier verkligen vill prioritera oss pensionärer så måste de presentera kraftiga förbättringar för pensionärernas ekonomi, och inte ett par tjugolappar. Vi i SPF är tydliga med att pensionärsskatten måste avskaffas helt!

En annan aspekt av Socialdemokraternas förslag är att det kan, precis som Alliansens vårbudget som var tom på förslag som berör äldres plånböcker, vara en signal till att partierna inte vill göra pensionärernas ekonomi till en valfråga. Snarare verkar de vilja ha bort frågan från agendan. Men de har glömt att vi pensionärer är landets största väljargrupp – var fjärde väljare i Sverige är nämligen 65+. Och vi är inte så gamla och trötta som partierna kanske hoppas. 

Karl Erik Olsson
ordförande SPF

Hur tror sig partier med få äldre kandidater kunna locka äldre väljare?

I Dagens Nyheter har det rapporterats om att andelen äldre riksdagskandidater minskat inom Socialdemokraterna inför valet i höst. Endast 4 % av partiets S-kandidaterna till riksdagsvalet är 65 år och äldre. Detta samtidigt som var fjärde väljare är 65+. Fem partier ligger runt 10 % äldre bland kandidaterna medan det i Folkpartiet och Kristdemokraternas fall är strax över 20 %.

I sig är det inte fel att som Socialdemokraterna och flera andra partier sätta upp olika mål för att få in nya kandidater på sina listor, men när nya kandidater blir synonymt med yngre kandidater blir det i praktiken en utrensning av äldre kandidater. Detta synsätt är oacceptabelt, varför skulle yngre kandidater per automatik vara bättre än äldre? Hur tror sig partier med få äldre kandidater kunna locka äldre väljare?

Det är viktigt att partiernas kandidater speglar befolkningen. Jag utmanar därför alla riksdagspartierna att redovisa:
1. Hur stor andel av deras kandidater som var 65+ i valen 2006 och 2010 jämfört med inför årets riksdagsval?
2. Hur arbetar respektive parti för att öka andelen äldre bland sina riksdagskandidater?

Karl Erik Olsson
ordförande SPF

Bara valtaktik i debatten om vård och omsorg av äldre?

Vård- och omsorgsfrågorna kommer alltmer i fokus i valdebatten. Det är utmärkt. Däremot är hittills de flesta utspelen snarast valtaktiska och inte alls förankrade i den bistra verkligheten.

Vad har man för garantier att vården blir bättre och att kvalitén höjs när man tar bort vinstintresset? Privat och offentlig vård och omsorg har utvärderats flera gånger och några avgörande skillnader har man inte kunnat se.
Det kommer att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023 enligt en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting. Vad uppnås med  det utspelet när regeringen samtidigt tillsätter en äldreutredning där man tog bort just direktiven om hur vård och omsorg ska se ut i framtiden och hur den skall finansieras. Det måste utan tvekan vara den viktigaste frågan att få ett svar på för att vi ska ha en möjlighet att bedöma den kompetens som behövs för en väl fungerande vård och omsorg i framtiden och i vilken utsträckning.
Andra rent ”kosmetiska” förslag är t ex 50 miljoner i stimulansbidrag till kommunerna för att förbättra kontinuiteten i hemtjänsten, det blir ca 170.000 kronor per kommun! Vad kan man uppnå med det?
2 miljarder för 2015 för att stärka vården i hela landet har också föreslagits. De pengarna ska då användas för att vända personalbristen – i hela landet! Nog kommer det att krävas en betydligt mer genomtänkt och långsiktigt satsning för att någon effekt skall märkas.

Den svenska vården och omsorgen av äldre är bra, en av de bästa i världen. Den är dock inte perfekt. Många känner oro inför sin ålderdom, i en del undersökningar är det så många som 90 % eller fler. Vårdskandaler uppmärksammas för ofta och i de utvärderingar av hemtjänst och äldreboenden som görs får ofta ungefär var tionde allvarlig kritik. Vem skulle köpa en TV om man måste räkna med att var tionde inte fungerar?

Nej, politiker från alla partier, fortsätt med debatt och utspel om vård och omsorg inför valet, men se till att de blir seriösa och inte bara ”valfläsk”. 

Gösta Bucht
Talesperson för vård och omsorg

Hur kan vi få hjälp att värdera hur äldreboenden fungerar?

Posted on April 20, 2014

Ädreomsorgen i Sverige hör sannolikt till den bättre i världen. Trots det förekommer det en hel del ”vårdskandaler” vilket gör att det finns en klar förbättringspotential.

Vi inom SPF kan aktivt bidra till ett förbättringsarbete genom att handgripligen utsätta de vårdboenden inom vår kommun för en noggrann granskning. Genom att t ex ta reda på så mycket som möjligt om boendena från de söktjänster som finns och kanske även aktivt själva i varje kommun utsätta alla boenden för en granskning. Det finns en del sök- och informationstjänster inom äldreomsorg, men ingen riktigt bra och heltäckande, en tjänst som värderar boenden utifrån alla tänkbara sidor, som miljö, mat, kompentens och så vidare. För att få en sådan bild måste man kombinera sökningar från flera olika aktörer och dessutom granska resultaten så kritiskt som möjligt.

 

Det kanske mest spridda och utförliga jämförelsen av vård och omsorg för äldre är nog Öppna jämförelser som i år kommit ut med sin fjärde rapport om vården och omsorgen av äldre och den belyser områden som kan påverkas av både kommunernas och landstingens insatser. I årets undersökning har man för första gången också frågat äldre om vad de tycker om sin vård och omsorg. I rapporten finns även Äldreguiden där man kan få en hel del grundläggande information om alla äldreboenden i Sverige uppdelat på kommun. http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg

 

Grundaren bakom seniorval.se blev i år utsedd till Årets junior av SPF. Det är en webbplats som beskriver och värderar omsorg och boende. Webbtjänsten startades som ett initiativ av två närstående för att stötta seniorer och andra närstående att fatta beslut kring vilken omsorg och vilket boende de vill ha när de åldras. Konceptet är utomordentligt, efterlängtat och ambitiöst. Men också ”producenterna” har möjlighet att tala om att de finns och vad de har att erbjuda.

Seniorval.se är nu en av Sveriges största sök- och informationstjänst kring boende, service och omsorg för seniorer. http://seniorval.se/

Avelia.se är en satsning som lanseras i april i år. Det är en webbtjänst som ger landets alla trygghets- grupp- och äldreboenden chansen att presentera sig och förklara varför de passar just dig. Det är också ett forum för omdömen, kommentarer och rekommendationer från andra som delar med sig av sina erfarenheter. Som användare kan du ge omdömen, ungefär som du ger omdömen om hotell du bott på. T ex 1-5 stjärnor om boendets service- och säkerhetsnivån, eller om maten smakar bra. Om tillräckligt många använder tjänsten kan den bli ett utmärkt alternativ för att bedöma ett boende. http://www.avelia.se.

Hos SPF har vi det senaste året arbetat med att ta fram ett frågebatteri ”Koll på Äldreomsorg” som är en lathund med frågor och ett registreringsformulär som täcker in det mesta om hur äldreboenden fungerar. Några engagerade SPF-medlemmar inom kommunen, gärna KPR och LPR, besöker dels kommunledningen för att få svar på idén med och planeringen av äldreomsorgen och besöker de olika boendena för att där få mer information om vården från de som bor där, anhöriga och personal. Förhoppningsvis kan detta sättas i händerna på oss under nästa år.

 Gösta Bucht

Talesperson för vård och omsorg

Den fjärdedel av väljarkåren som är pensionärer, finns den för regeringen?

Igår presenterades regeringens vårbudget, dessvärre utan några satsningar på att stärka pensionärernas ekonomi. Trots att bromsen slagit till i år och trots att vi pensionärer betalar högre skatt.

Det är ju nämligen så att pensionerna har sänkts 3 av de senaste 5 åren på grund av att bromsen slagit till. Det har bidragit kraftigt till att pensionärernas ekonomi halkat efter. Bara under 2014 beräknas ett pensionärshushåll ha 500 kronor mindre i plånboken varje månad enligt plånboksberäkningar från Swedbank, samtidigt som lönerna ökar. Och som vi tyvärr alltför väl känner till betalar pensionärer högre skatt än löntagare på samma inkomst, vilket är oacceptabelt och orättvist.

En förstärkning av ekonomin för landets äldre borde därför ha varit prioriterad av regeringen i vårbudgeten. Finansminister Anders Borg brukar använda vädermetaforer för att beskriva läget i ekonomin, jag kan då konstatera att det blir en fortsatt pinande snålblåst för pensionärerna även efter Borgs vårbudget. Det verkar som den fjärdedel av väljarkåren som är pensionärer inte finns för regeringen.

Karl Erik Olsson
ordförande SPF

Kompetens och rekrytering i sjukvården – en överlevnadsfråga

Den svenska sjukvården har gått mot allt öppnare vårdformer och färre slutenvårdsplatser, faktisk lägsta antal inom EU med 3 sängar på 1000 invånare. För att detta ska fungera tryggt och bra för de äldre måste öppenvården fungera klanderfritt.

Idag finns exempel på olika former av öppenvårdsteam men detta måste man satsa betydligt mer på för att klara framtidens utmaningar.

SPF vill att alla kommuner och landsting ska ha Vård- och omsorgsteam med alla relevanta kompetenser och att kommunen är huvudman. Biståndshandläggare och anhöriga som ger vård och omsorg måste vara med i teamen. En förutsättning för att dessa team ska klara sina uppgifter är att kommunerna har frihet att anställa läkare. Teamen måste ha förmågan att vara “dynamiska”, alltså. anpassas efter de behov som personen har. Så länge vi har två huvudmän för vård och omsorg av äldre måste teamen vara integrerade dvs bestå av både landstings- och kommunal personal. De äldre, framför allt de som är mest sjuka, ska ha en coach utsedd som då ska ingå i teamet.

För att förverkliga detta och all annan vård och omsorg så måste kompetenshöjning och rekrytering av kunnig personal prioriteras högt. Det är inte rimligt att någon får vård och omsorg som är kvalitativt undermålig, på grund av brist på kunnig personal och specialister. Trots att vi vetat detta sedan länge är tillgången i landet på läkare och annan personal med specialistkompetens inom äldres sjukdomar, geriatrik, fortfarande mycket dålig. Senast tillgängliga statistik säger att det finns drygt 500 professionellt aktiva geriatriker i landet och antalet har trots att vi blivit betydligt fler äldre inte ökat de senaste 20 åren. Det är också tyvärr ganska vanligt att det i kommunernas verksamheter finns personal med otillfredsställande utbildning för sina uppgifter.

Den personal som i första hand träffar den äldre har idag för dålig kompetens – tyvärr ofta ingen kunskap om geriatrik alls. Att satsa på rekrytering och kompetenshöjning inom äldres vård och omsorg är en ”överlevnadsfaktor”. Om vi inte gör det kommer kvalitén att sjunka under vad som är anständigt och kostnaderna öka lavinartat.

Gösta Bucht
Talesperson för vård och omsorg