Åldersdiskriminering – bröstcancerscreening blir avgiftsfri idag, men inte för dem som fyllt 75 år!

Idag träder riksdagens beslut om avgiftsfri mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år i kraft. Ett bra beslut för dessa kvinnor, men ett uselt beslut för de kvinnor som är äldre än 74 år. Enda skälet till detta är att Socialstyrelsen hävdar att det inte finns något vetenskapligt underlag för att det skulle göra nytta. Ingen vetenskap ifrågasätter dock att risken för att få bröstcancer är lika stor om inte större för kvinnor över 74 år. Beslutet är både etisk stötande och åldersdiskriminerande. Till och med SMER (Statens medicinsk etiska råd) håller med om att åldersgränser i screeningprogram är diskriminerande.

Riksdagens beslut förvägrar ett stort antal kvinnor chansen till ett längre och friskare liv. Var femte kvinna som drabbas av bröstcancer är 75 år och äldre. SPF Seniorerna har påtalat detta i insändare, debattartiklar och remissvar hela våren utan att någon hänsyn tagits till detta eller att någon förklaring getts till varför man inte ändrat förslaget till att alla kvinnor oavsett ålder har rätt till avgiftsfri mammografi. Utom det ynkliga försvaret för beslutet – att det inte finns någon vetenskap som säger att äldre kvinnor har nytta av detta. Skulle varje beslut i Riksdagen grunda sig på att vi har tillförlitlig vetenskap skulle inte mycket bli bestämt. Nej, det finns även något som heter sunt förnuft. Flera andra länder har insett detta och där finns inga åldersgränser.

Det hela påtalar dock ett sort problem att det finns stora luckor i vår kunskap om nytta och risker med olika medicinska utredningar, ingrepp och behandlingar för äldre. Det har satsats för lite på forskning om äldre och så är det tyvärr fortfarande. Dessvärre kan myndigheterna då fortsätta att hävda att det inte finns vetenskapliga belägg för olika åtgärder och spara pengar på att utesluta äldre från detta.

Vi, inom SPF Seniorerna, kommer oförtrutet att fortsätta och kämpa för att detta beslut om mammografiscreening ändras och att åldersgränsen tas bort och det gäller även en rad andra screeningundersökningar där äldre utesluts. Dessutom kommer vi att med förnyade krafter påtala bristen på forskning om äldre, framför allt de riktigt gamla där det nästan inte finns någon forskning alls.

Myndigheterna ska inte få chansen att i framtiden få gömma sig bakom argumentet att det inte finns några forskningresultat

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg

 

Bygg fler bostäder för äldre

I en artikel i Dagens Samhälle häromdagen (den finns tyvärr inte på webben) framgår att köerna för platser på särskilda boenden växer runt om i landet. Om en kommun inte klarar att ordna fram en permanent plats på ett boende inom 3 månader för en äldre som har fått beslut om en plats måste kommunen anmäla detta till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Tidningen har tagit del av siffror från IVO som visar att totalt i landet har antalet ej verkställda beslut om plats på ett särskilt boende ökat från 4453 till 5168 stycken, en ökning på 16 procent, mellan 2014 och 2015. Detta är rent ut sagt bedrövligt.

För det första är det väldigt illa för de sjuka äldre (och deras anhöriga) som inte får den plats på ett boende som de har rätt till och behov av. För det andra är det usel planering av kommunerna. Av artikeln i Dagens Samhälle framgår att flera kommuner hänvisar till att deras byggplaner inte hänger med i den demografiska utvecklingen – som om den senare nyss damp ner i kommunhuset. Så är det förstås inte, kommunerna har sedan decennier tillbaka kunnat se hur den demografiska utvecklingen varit, är och kommer att vara. För det tredje understryker denna negativa utveckling behovet av flera förändringar, som vi i SPF Seniorerna driver: Socialtjänstlagen måste ändras, kommuner som missköter omsorgen måste få kraftiga sanktioner och det behöver byggas fler bostäder för seniorer – både i antal och vad gäller olika sorters bostäder.

En anledning till äldre behandlas på detta sätt och att kommunerna inte skärper sig är att i Socialtjänstlagen har äldre bara rätt till skäliga levnadsvillkor. Det gjordes ofta rimliga tolkningar av detta när lagen var ny på 1980-talet, men så är inte längre fallet.  I Lagen om särskilt stöd (LSS) har yngre med funktionshinder rätt till goda levnadsvillkor medan äldre med liknande funktionshinder bara har rätt till skäliga. Därför måste lagen ändras så att samma goda livsvillkor gäller även för äldre. Nuvarande skillnad i lagstexterna leder till att äldre inte får den omsorg de har rätt till och det är dessutom en tydlig åldersdiskriminering.

Kommuner som missköter omsorgen om äldre måste drabbas av ordentliga sanktioner. De viten som IVO utfärdar när en kommun efter 3 månader fortfarande inte verkställt beslut om plats på ett boende motsvarar en bråkdel av kostnaden för att faktiskt tillgodose platsen.

Vi har därför uppmanat regeringen att från statligt håll införa betydligt kraftigare sanktioner och ett tydligt utkrävande av ansvar mot kommuner som missköter sin äldreomsorg och inte följer lagen. Politiker och tjänstemäns personliga ansvar måste tydliggöras och de ska kunna ställas till svars om de bryter mot lagen.

Det är också tydligt att det måste till fler platser på särskilda boenden omgående. Men det behöver byggas fler bostäder för seniorer generellt – seniorbostäder, trygghetsbostäder och liknande typer av mellanbostäder samt särskilda boenden. Inte minst är det angeläget att detta finns med som en viktig punkt i de bostadspolitiska samtal som nu förs mellan regering och opposition. Om ansvariga politiker vill få igång flyttkedjorna på bostadsmarknaden är vi seniorer en nyckelgrupp. Och snart kommer den stora 40-talistgenerationen, då kommer efterfrågan på tillgängliga och bra bostäder för äldre att skjuta i höjden. Flyttkedjorna, kommunerna och vi seniorer gynnas alla i längden av att det finns bra bostäder som vi kan åldras i. Bygg, bygg, bygg!

Ändra Socialtjänstlagen, inför kraftiga sanktioner för kommuner som missköter äldreomsorgen och bygg fler bostäder för seniorer!

Christina Rogestam
förbundsordförande SPF Seniorerna

Vi ger oss inte förrän åldersgränsen för mammografiscreening tas bort

Riksdagen beslöt den 26 maj om avgiftsfri mammografiscreening för kvinnor mellan 40 och 74 år. Detta utan att ta hänsyn till de argument vi framfört att mammografi är lika värdefull, om inte mer värdefull, för kvinnor över 74 år.

Enda skälet till detta är att Socialstyrelsen hävdar att det inte finns något vetenskapligt underlag för att det skulle göra nytta. Samtidigt förordade man att personer med könsdysfori ska få avgiftsfri screening. Riksdagen beslutar även om att öppenvård för 85 åringar och äldre ska avgiftsbefrias och menar att genom att sänka trösklarna till olika tidiga och förebyggande insatser för unga och äldre kan vi bidra till en bättre hälsa på olika områden. Inget av detta är vetenskapligt bevisat, men det går tydligen bra att besluta om ändå! Dessutom finns det viss vetenskap som tyder på att även äldre kvinnor har nytta av mammografiscreening. Andra länders myndigheter har tolkat vetenskapen annorlunda än Socialstyrelsen och har ingen övre åldersgräns.

SPF Seniorerna hävdar dessutom bestämt att detta är åldersdiskriminering och Statens medicinsk etiska råd (SMER) håller även med om att åldersgränser i screeningprogram är diskriminerande.

Cancersjukdomen som sådan är åldersrelaterad och de flesta cancertyper blir vanligare ju äldre vi blir – inte minst bröstcancer. Vi blir även allt friskare högre upp i åren och då vet vi att förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av sjukdomar – inte minst cancersjukdomar – gör allt större nytta och ger personen ett längre och friskare liv.

Riksdagens beslut förvägrar ett stort antal kvinnor chansen till ett längre och friskare liv. SPF Seniorerna har påtalat detta i insändare, debattartiklar och remissvar hela våren utan att någon hänsyn tagits till detta eller att någon förklaring getts till varför man inte ändrat förslaget så att alla kvinnor oavsett ålder får rätt till avgiftsfri mammografi.

Denna handläggning av en medicinsk fråga påtalar även ett ytterligare, större problem: att det saknas och satsas för lite på forskning om äldre. Om vi inte vet vilken effekt en åtgärd kommer att få är det alltför lätt att avstå och hävda att det ”saknas vetenskap”.

Vi inom SPF Seniorerna kommer oförtrutet att fortsätta och kämpa för att detta beslut om mammografiscreening ändras och att åldersgränsen tas bort. Dessutom kommer vi att med förnyade krafter påtala bristen på forskning om äldre, framför allt de riktigt gamla där det nästan inte finns någon forskning alls.

Myndigheterna ska inte få fortsätta med att gömma sig bakom skälet att det inte finns några forskningresultat.

 

Gösta Bucht

Sakkunnig för vård och omsorg

 

Pensionärer med hemtjänst och på särskilt boende – nu som budgetregulator?

Tidigare idag tog radioprogrammet Plånboken i P1 upp frågan om regeringens förslag på att höja maxtaxan för hemtjänst och särskilt boende med cirka 200 kronor per månad fr o m 1 juli i år. Från SPF Seniorerna har vi sedan förslaget först blev känt för ett drygt år sedan starkt kritiserat detta förslag då det slår mot de pensionärer som har störst behov av omsorg och som har lägre inkomster. Totalt handlar det om ca 300 000 äldre som påverkas av förslaget, många av dem är över 85 år, ensamstående och i många fall kvinnor. Det bör också understrykas att det i få pensionärsplånböcker finns utrymme för sådana nya utgifter.

Förslaget går i korthet ut på att kommunerna ges möjlighet att ta ut högre avgifter för hemtjänst och särskilt boende samtidigt som det statliga bidraget till kommunerna minskas med samma summa. Avgiftshöjningen innebär alltså inte mer pengar till kommunerna, istället tvingar regeringen dem indirekt att höja avgifterna. Detta utan att pengarna går till att exempelvis höja omsorgens kvalitet, istället går de till finansminister Magdalena Anderssons (S) statsbudgetlada.

Tidigare har regeringen framfört argumentet att avgifterna från omsorgen täcker en något mindre del av dess totala kostnader än för några år sen, och då borde justeras upp. Det kan man ju tycka, men då borde i så fall pengarna få stanna i kommunerna, vilket de ju alltså inte gör.

Idag lanserade så S-riksdagsledamoten Catharina Bråkenhielm ett helt nytt argument: avgiftshöjningen ska hjälpa till och finansiera andra äldresatsningar i regeringens budget! Några av samhällets mest sköra individer ska alltså agera budgetregulator enligt denna argumentation. Ett helt oacceptabelt sätt att behandla äldre människor med stora omsorgsbehov och låga pensioner. Är det några som är i behov av satsningar så är det väl dessa individer, istället ska de alltså betala 200 kronor per månad från sina låga pensioner för att regeringen behöver en budgetregulator, enligt S-ledamot Bråkenhielm.

Vi har tidigare hört från regeringsföreträdare, vilket upprepades av Catharina Bråkenhielm (S), under radiodebatten i Plånboken i P1 att det bara är ett ytterst litet antal äldre som går minus på det hela då pensionerna höjdes vid årsskiftet, bostadstillägget höjdes i höstas och skatten på låga pensionsinkomster har sänkts (det bör dock betonas att förändringarna i pensionerna inte styrs av regeringen, utan av automatiska faktorer i pensionssystemet). Det som brukar glömmas bort i detta sammanhang är att när den disponibla inkomsten ökar för en pensionär med bostadstillägg (dvs när skatten blir lägre och pensionen högre) så sänks bostadstillägget. Det framgår med all tydlighet i SPF Seniorernas tabeller nedan. I dessa tre exempel med ensamstående pensionärer med olika pensionsnivåer så äter hemtjänstavgiftshöjningen upp både skattesänkning och pensionshöjning, och i två av fallen sänks bostadstillägget. De tre pensionärsexemplen får alla mindre i plånboken i år när regeringen höjer avgiften för hemtjänst och särskilt boende.

Tre exempel på pensionärer – förändringar vid årsskiftet 2015/2016:

  Ogift garantipensionär Ogift kvinnlig snittpensionär Ogift snittpensionär
2015      
Bruttopension 94 785 162 840 194 976
Skatt -12 948 -32 371 -42 646
Bostadstillägg 61 080 26 229 11 681
Hemtjänstavgift -21 360 -21 360 -21 360
Disponibel inkomst 2015 121 557 135 338 142 651
       
2016      
Bruttopension 94 359 167 993 200 772
Skatt -10 855 -32 403 -44 031
Bostadstillägg 61 080 23 443 8 567
Hemtjänstavgift -23 340 -23 887 -23 887
Disponibel inkomst 2016 121 244 135 146 141 421
       
Förändring 2016/2015      
Disponibel inkomst -313 -192 -1 230
Procent -0,3 -0,1 -0,9

Skatt: Grundavdrag för pensionärer höjs 2016 med maximalt 9 900 kronor per år (efter skatt ca 3 200 kronor per år för den med pension på ca 120 000 kr/år). Då pensionen höjs vid årsskiftet blir skatten i kronor och ören högre för två av typfallen ovan
Bostadstillägget höjdes i september 2015 med maximalt 1 200 kronor per år, men sjunker 2016 pga lägre prisbasbelopp och i typfallen ovan minskas bostadstillägget i två fall då pensionen höjs
Maxtaxa i äldreomsorgen höjs 1 juli 2016 med maximalt 2 527 kronor per år (för garantipensionären blir det en lägre höjning, på strax under 2000 kr per år då denne skyddas av förbehållsbeloppet)
Pensionsuppräkning: inkomstpensionen höjs med 4,2 %, garantipensionen minskar med 0,4 %

Det går även utmärkt att jämföra SPF Seniorernas siffror med förändringarna vid årsskiftet med Pensionsmyndighetens siffror för förändringen i disponibel inkomst vid årsskiftet för ensamstående pensionärer med bostadstillägg: https://secure.pensionsmyndigheten.se/download/18.6ecfeb09150e117e81e8229b/1450794587041/Total+pension+per+m%C3%A5nad+2015-2016+f%C3%B6r+olika+grupper.pdf

Som brukligt tog även S-ledamoten upp förbehållsbeloppet, som tar hänsyn till betalningsförmågan för normala levnadskostnader för att skydda de med lägst inkomster. Men det framgår tydligt av tabellen ovan att även en garantipensionär går minus i plånboken pga avgiftshöjningen, då denne bara marginellt skyddas av förbehållsbeloppet (avgiftshöjningen blir ca 165 kronor istället för ca 210 kronor). En pensionär med en så pass låg pension som på 8500 kronor brutto per månad bedöms ha över 2 300 kronor kvar efter att normala levnadskostnader räknats bort, och har då ”råd” att betala en höjning på strax över 200 kronor per månad från dagens maxbeloppsnivå på 1780 kronor.

Sammantaget betyder detta alltså att för många av dem som använder hemtjänst eller bor i särskilt boende innebär regeringens förslag inte mer utan mindre pengar i plånboken. Det tål att upprepas att det alltså är de äldsta individerna i samhället som drabbas – de med störst behov av omsorg och som har låga inkomster.

Christina Rogestam
förbundsordförande SPF Seniorerna

Mer personal i omsorgen – ingen universallösning

Visst kan fler händer i omsorgen bidra på ett positivt sätt till att kvaliteten i omsorgen kan förbättras, inte minst om t ex hemtjänsten lider av underbemanning. Då finns väldigt lite tid för personalen att lyssna in den äldres behov av omsorg och trygghet. I de fall där personalen i omsorgen inte är tillräcklig i antal kan mer personal vara en bit på vägen för att äldre ska få en bättre omsorg.

Men vi har i flera fall den senaste tiden, inte minst genom Uppdrag Gransknings reportage från Göteborg för ett tag sedan, sett hur planering och arbetsstruktur fungerar illa. Att bara stoppa in mer personal i en dåligt fungerande arbetsorganisation kommer inte att bidra särskilt mycket, eller alls, till att kvaliteten i omsorgen blir bättre.

Tittar vi på Socialstyrelsens mätningar av vården och omsorgen och jämför två norrlandskommuner med mycket gemensamt, Örnsköldsvik och Umeå, då hittar vi stora skillnader. Umeå är visserligen åtskilligt större men det är samma politiska styre i de två kommunerna. Umeå har dessutom infört LOV till skillnad från i Örnsköldsvik. I Umeå utförs 90 procent av hemtjänsten av andra verksamheter än det offentliga, i Örnsköldsvik är det 100 procent offentliga verksamheter.

När det gäller kvalitetsindikatorer för säker vård och omsorg hamnar Örnsköldsvik på 48 procent och Umeå på 90 procent (utav 100 möjliga). Tittar vi på indikatorer för delaktighet och individanpassning får Örnsköldsvik 58 procent och Umeå 74 procent. Enligt denna jämförelse är kvaliteten på hemtjänsten alltså betydligt högre i Umeå, det kan även tilläggas att Umeå kommun ligger över snittet för landets alla offentliga verksamheter vad gäller samma kvalitetsindikatorer.

Men kostnaden för hemtjänsten är betydligt högre i Örnsköldsvik. Den ligger på 246 000 kronor per person som får hemtjänst i Örnsköldsvik mot 170 000 kronor i Umeå. Den huvudsakliga orsaken till det är att Örnsköldsvik har högre personaltäthet i hemtjänsten än vad Umeå har. Men trots det leder det inte till bättre resultat i kvalitet.

Av denna låt vara mindre, jämförelse framgår tydligt att mer personal i hemtjänsten inte automatiskt leder till bättre omsorg. Kompetens, arbetsstruktur, ledning och styrning av verksamheten har i detta fall sannolikt större betydelse för kvaliteten. En vetskap vi haft länge men tydligen missar man den kunskapen här och där. Det är tyvärr fortfarande vanligt att en enhetschef i särskilda boenden kan ha 50 personer att leda. Redan på 80-talet blev man berömd inom tillverkningsindustrin när man kom fram till att en arbetsledare omöjligt kan leda fler än 30 personer. Det är således minst lika viktigt att förändra organisation och arbetsstruktur som att tillföra mer personal för att omsorgen ska kunna förbättras.

Gösta Bucht
sakkunnig vård och omsorg

Senior-RUT: hur funkar det?

Häromdagen skrev Anna-Karin Hatt, vd Almega, och undertecknad en debattartikel i Göteborgs-Posten om Senior-RUT, alltså att skatten på hushållsnära tjänster bör avskaffas helt för de som fyllt 65 år. Argumenten för detta är flera: en del äldre önskar mer hjälp än det hemtjänsten gör, andra vill själva välja vad de vill ha stöd med utan att blanda in kommunen, och låga pensioner gör att en hel del inte har råd idag. Sammantaget skulle det bidra till ökad valfrihet och livskvalitet för seniorer, och förslaget har dessutom en positiv sysselsättningspotential.

Äldre som vill ha hjälp med enkla grejer i hemmet får inte alltid det av hemtjänsten. Och seniorer som inte har behov av hemtjänst vill ha stöd med enklare tjänster i hemmet som städning, snöskottning eller gardinbyte – utan att dra in kommunens biståndsbedömare. Inte sällan är det anhöriga som idag får ställa upp med detta, ibland på bekostnad av sin egen arbetstid eller fritid. Större möjligheter att köpa RUT-tjänster skulle stärka äldres självbestämmande.

RUT-tjänster är redan idag väldigt efterfrågade bland 65-plussarna. Det visar att både behov och nöjdhet med dessa finns. Men tyvärr vet vi också att många äldre har låga pensioner, och även om de skulle behöva mer hjälp i hemmet har de inte alltid råd till det. Vi vet också att både antalet och andelen 65-plussare i befolkningen växer de närmaste åren.

Det är viktigt att vara tydlig med att Senior-RUT inte ska ersätta den hemtjänst som ges i enlighet med Socialtjänstlagen. Senior-RUT handlar om tjänster som städning, tvätt, fönsterputsning, snöskottning och gräsklippning. Hjälp med sådana uppgifter minskar inte bara risken för skador i hemmet det kan också stärka äldres livskvalitet, trygghet och självständighet. Dessutom skulle Senior-RUT kunna bidra till fler arbetstillfällen i landet.

Vad skulle då skillnaden bli i kostnad om man jämför Senior-RUT mot den befintliga skattereduktionen på RUT-tjänster? Nedan exempel varierar självfallet på var man bor, vilket företag man anlitar.
Innan den nuvarande skattereduktionen infördes betalade konsumenten i detta räkneexempel 16 250 kronor för en tjänst (9 250 kr eller 57 procent var skatter, 7 000 kronor eller 43 procent var kostnaden till leverantören för utförd tjänst). Efter att den nuvarande skattereduktionen infördes kostar samma tjänst 8 125 kronor, varav 1 125 kronor skatt och 7 000 kronor till leverantören. Om skattebelastningen helt tas bort, i enlighet med Senior-RUT-förslaget, blir konsumentens kostnad 7 000 kronor – allt till leverantören och ingen skatt. För en senior skulle kostnaden för en RUT-tjänst, enligt ovan räkneexempel, minska med 14 procent.

Christina Rogestam
ordförande SPF Seniorerna

Kräv bemanning efter äldres behov

SPF Seniorernas kommentarer om regeringens förordning om bemanning nattetid på boenden för äldre

Sedan flera år tillbaka har Socialstyrelsen arbetat med ett förslag på föreskrifter för bemanning och behovsstyrning av omsorgen på särskilda boenden. Ska vi ha en bemanning på särskilda boenden som kan tillgodose alla boendes individuella behov, eller som idag att de individuella behoven inte alltid kan tillfredsställas då man är för lite personal?

Nu äntligen har regeringen tagit ett beslut i frågan. Resultatet blev att man måste ha bemanning nattetid på boenden för äldre. Ett steg i rätt riktning, men ack så litet. I förhållande till de föreskrifter som Socialstyrelsen lämnade till regeringen för snart fem år sedan om bland annat bemanning är det nya förslaget minst sagt urvattnat. En fin rock ”bidde en tumme” som mästerskräddaren sa. Regeringen följer inte Socialstyrelsens förslag på att socialnämnderna ska fatta beslut där det framgår vilken omsorg man behöver så att bemanningen kan anpassas efter det och att nämnden regelbundet följer upp detta. Inte heller att personalen ska ha grundläggande kompetens i omsorg av äldre har regeringen tagit med.
Från SPF Seniorerna menar vi att regeringens nya förordning är svag och reaktiv, man ska övervaka och ingripa ifall något händer. Detta till skillnad från Socialstyrelsens förslag som var proaktiva – ta reda på de äldres behov och bemanna och utforma omsorgen därefter.

Bemanningen nattetid på boende för äldre behöver förstärkas. Därför välkomnar vi att regeringen nu skärper de bestämmelserna. Men samtidigt borde regeringen krävt att bemanningen och omsorgen anpassas efter den enskildes behov. Detta är just det Socialstyrelsen föreslagit. En sådan ordning skulle ligga i linje med värdegrunden – en personcentrerad omsorg. Dessutom borde krav ställas på att personalen har grundläggande kompetens i omsorg av äldre och äldre med demenssjukdom. Från SPF Seniorerna kommer vi noga att följa att de skärpta reglerna följs av kommunerna och vi förutsätter att regeringen återkommer med förslag om att en trygg och kompetent bemanning för de äldre säkerställs.
Gösta Bucht
sakkunnig vård och omsorg