Är inte högre pensioner och en bättre vård och omsorg lika viktigt?

Måndagens ledartext i Expressen menar att pensionärerna har många skäl att vara upprörda, främst för att vården och omsorgen sviker, men att pensionerna inte är ett av dessa skäl. Från SPF Seniorerna håller vi med om att det finns flera orsaker till att man som senior kan vara upprörd, men att pensionerna definitivt är en av dessa orsaker. Varför skulle man inte kunna kämpa för att både pensioner precis som vård och omsorg behöver förbättras? Varför sätta det ena mot det andra?

Det finns mycket att säga och önska om vården och omsorgen om äldre. Äldre människor som får sämre rehabilitering eller behandling efter sjukdom, åldersgränser som stänger ute seniora kvinnor från screening mot cancer eller bristen på geriatrisk kompetens generellt i vården. Här har Expressens Anna Bäsén gjort ett föredömligt jobb de senaste veckorna. Inom äldreomsorgen är det främst Socialtjänstlagens skrivningar som behöver förändras så att även äldre får rätt till goda levnadsvillkor. Innan så sker kommer kommunerna – utan konsekvenser – att kunna fortsätta neka äldre plats på ett boende trots stora omsorgsbehov, ha outbildad personal i hemtjänsten och använda äldreomsorgen som budgetregulator. För att nämna några exempel.

Expressen ledarsida tar även upp hur det växande antalet äldre riskerar att leda till ytterligare påfrestningar framöver. Men här saknas följdfrågor och inte bara konstateranden. För som Sten Larnholt, specialistläkare i geriatrik, tog upp i en debattartikel i Göteborgs-Posten häromdagen, så hänvisar politiker nu plötsligt till att allt fler äldre i befolkningen sannolikt medför ökade utgifter. Det handlar inte bara om lokalpolitiker utan också om finansministern. Men detta har varit känt under decennier. Att nu komma och låtsas som om det är en överraskning är inget annat än usel planering. Här är vi många som tillsammans behöver ställa politiker på olika nivåer till svars så att vården och omsorgen förbättras framöver och inte tvärtom.

Så till frågan om pensionerna. Sverige har ett bra pensionssystem när det kommer till den för staten väsentliga finansiella delen. Men utfallet i pensionärsplånboken är det däremot sämre med. Pensionssystemet missgynnar de som arbetat under hela sitt arbetsliv och haft en lön under eller runt snittet, oavsett kön. Med andra ord, det lönar sig inte att arbeta i pensionskuvertet. Pensionssystemet bygger på principen att arbete och det man tjänat in under arbetslivet är grunden för pensionen, vilket är bra och någon annan princip bör det heller inte vila på. Problemet är inte principen, utan det magra utfallet i pension efter ett långt arbetsliv. Det betalas inte in tillräckligt med pengar för att pensionerna ska hamna på en rimlig nivå.

För att illustrera detta tar vi ett par räkneexempel (födda 1951) på total pension år 2017:
Garantipensionär med fullt bostadstillägg som aldrig arbetat: ca 12 250 kronor efter skatt.
Grundskollärare som jobbat 40 år: ca 14 000 kronor efter skatt.
Förskollärare med 40 års arbetsliv: ca 13 700 kronor netto, varav ca 800 kronor i bostadstillägg.
Busschaufför som arbetat 40 år: ca 13 150 kronor efter skatt därav 2050 kronor i bostadstillägg.
Journalist efter 40 års arbete: 15 300 kronor netto. Om journalisten inte har tjänstepension, eller tar ut den under de första fem åren som pensionär, blir det netto 13 300 kronor där bostadstillägget utgör ungefär 800 kronor. Har denne inte rätt till bostadstillägg blir det 12 500 kronor att leva på.

Det är således inte särskilt svårt att se att den som arbetat heltid i 40 år i ovan räkneexempel i bästa fall får någon tusenlapp mer än den som aldrig arbetat. Men för många handlar det om några hundralappar, förutsatt att man har rätt till bostadstillägg (det har 15 % av pensionärerna), har man inte det så riskerar man att hamna på samma inkomst som en garantipensionär eller lägre. För alldeles för många seniorer har det inte lönat sig att arbeta när man tittar i plånboken – här är huvudproblemet med pensionssystemet.

Det är helt korrekt som Expressens ledarsida skriver att det är av största vikt att fler arbetar i landet. Jobbskatteavdragen har bidragit till att det idag lönar sig mer att arbeta än vad det gjorde i början på 2000-talet. Det välkomnar vi ur ett sysselsättningsperspektiv och har understrukit tidigare. Men det räcker inte att fler jobbar, det måste även in mer pengar i systemet.

Vi har ju vid flera tillfällen hört politiker och opinionsbildare anse att lägre ingångslöner (på runt 16 000 kronor och med kraftig skattesänkning) inte går att leva på. Det kan vara värt att påminna om att medianinkomsten för 65 år och äldre ligger på omkring 17 000 kronor brutto, ungefär hälften av pensionärerna lever alltså på eller under dessa nivåer, som det i andra sammanhang inte anses gå att leva på. Nu verkar i och för sig Expressens ledarsida tycka att dessa inkomster är fullt rimliga efter ett långt arbetsliv. Det tycker inte SPF Seniorerna, vi tycker istället att det ska löna sig att ha arbetat.

Vi välkomnar därför Expressens ledarsida att vid nästa tillfälle delta i vår utmaning ”Klara sig på pensionen”. Sannolikt kommer ni då även att få en insikt i vad ekonomisk otrygghet efter ett långt arbetsliv innebär för ens sociala relationer och möjligheten att efterfråga en bra bostad som man kan åldras i. En ansträngd ekonomi medför risk för isolering, en dåligt anpassad bostad, undernäring, depression och ensamhet. Med andra ord, ökat behov av vård och omsorg. Bättre pensioner är alltså inte bara en plånboksfråga utan också en fråga om att kunna åldras med värdighet och livskvalitet.

Anna Eriksson
sakkunnig pensioner SPF Seniorerna

spf-logo mindre

Ännu en åldersgräns som diskriminerar äldre kvinnor i vården

Regeringen har lagt fram ett förslag om att screening av livmoderhalscancer skall bli kostnadsfritt och att man ska kallas till undersökning. Men inte kvinnor som är över 64 år! De äldre kvinnorna är återigen diskriminerade. Förra året beslöt riksdagen att höja åldern för screening med mammografi till 74 år. Även då diskriminerade man de äldre kvinnorna. Regeringen hänvisar till Socialstyrelsens rekommendationer som hävdar att de övre åldersgränserna vilar på tillgänglig vetenskaplig grund.

Men Socialstyrelsens uppfattning grundar sig på avsaknad av studier med vetenskaplig evidens för att dessa screeningar gör nytta, eller rättare sagt att det inte finns studier, varken med evidens för eller emot nyttan av dessa screeningar hos äldre. Däremot finns det en mycket stark evidens för att 20 % av bröstcancer inträffar hos kvinnor över 74 år och av dödsfall i bröstcancer är 25 % kvinnor över 74 år. Livmoderhalscancer visar en ännu sämre prognos. 25 % inträffar hos kvinnor 64 år och äldre och hela 2/3 av dödsfallen i livmoderhalscancer inträffar hos de äldre kvinnorna. En starkt bidragande orsak till överdödligheten är den sena upptäckten då dessa kvinnor inte får vara med i screeningen.

Staten sänder här dessutom en signal som riskerar att uppfattas som att faran för dessa cancerformer är över då man passerat 65 respektive 74 år, och äldre kvinnor invaggas i en falsk trygghet som försenar upptäckt av livmoderhals- och bröstcancer. Världshälsoorganisationen (WHO) skriver att tidig upptäckt och behandling med hjälp av screening innebär en förbättrad prognos.  Statens medicinsk etiska råd (SMER) anser dessutom att ålder i rekommendationer om screening för sjukdom är åldersdiskriminerande.

Regeringen borde låta det sunda förnuftet råda. Flera andra länder har insett värdet av screening och där finns inga åldersgränser. Besluten om övre åldersgränser sätter luppen på ett sort problem, att det satsas allt för lite på forskning kring äldre. Kunskapsluckorna är stora så det blir enkelt att säga att det inte finns evidens för en medicinsk åtgärd hos äldre och så länge man inte satsar mer på forskning kan myndigheterna fortsätta att hävda att det inte finns vetenskapliga belägg för olika åtgärder och spara pengar på att utesluta äldre från detta.

Kvällspressen i form av Expressen granskar för närvarande diskrimineringen av äldre i vården, vilket är bra. Men varför är inte ansvariga politiker minst lika angelägna om att visa på orättvisor i vården och komma med förslag på förbättringar? Regering och riksdag – ändra er och tänk rätt och slopa åldersgränserna.

Gösta Bucht
sakkunnig vård- och omsorgsfrågor SPF Seniorerna

Risk för besvikelse bland pensionärer när utgifter och inkomster summeras för år 2018

I dagarna kom besked från Pensionsmyndigheten om att inkomstpensionen ökar med 1 procent nästa år. Det är en mager ökning. Samtidigt ökar garantipensionen med 1,6 procent. Men de skattesänkningar som regeringen tillsammans med oppositionen har ställt sig bakom från och med årsskiftet kommer att innebära ett bra tillskott i många pensionärers plånböcker, på runt 400 kronor mer efter skatt. Detta är välkommet, inte minst då pensionerna de senaste 10 åren har ökat med 1 procent i dagens penningvärde, medan lönerna ökat med 22 procent under samma tid.

Det är dock väldigt viktigt att komma ihåg att de siffror som nu figurerar i debatten, på en ökning av disponibel inkomst på uppemot 1000 kronor per månad, bara kommer att tillfalla ett fåtal pensionärer. Dessa siffror bygger på att man är snittpensionär och har rätt till bostadstillägg, vars tak föreslås höjas och kunna ge som mest ungefär 450 kronor mer i plånboken. Sedan betraktas i ovan kalkyler heller inte höjningar av andra skatter, och sådana finns det dessvärre gott om.

Det är strax under 300 000 av landets 2 miljoner pensionärer som har rätt till bostadstillägg, alltså ungefär 15 procent av pensionärerna. Merparten av de med rätt till bostadstillägg har låga pensioner och är ensamstående. En mindre del har en pension runt eller strax under medelpensionen och rätt till bostadstillägg – det är detta fåtal som kan få ett tillskott på strax över 900 kronor per månad sammanlagt. Övriga med bostadstillägg får en förstärkning på någonstans mellan 600 och 800 kronor när skatten sänks och bostadstillägget höjs.

De återstående 85 procenten seniorer som inte har rätt till bostadstillägg får däremot nöja sig med som mest en dryg femhundring i tillskott nästa år, mycket tack vare skattesänkningen som riksdagspartierna står bakom. En del, främst de med låga och de med höga pensioner, får dock bara någon hundralapp i tillskott nästa år.

Sedan har vi förstås andra skatter och utgifter som också berör många seniorers plånböcker. Här nöjer vi oss med ett par exempel, Skattebetalarnas förening har däremot en diger lista med exempel på skatter som har höjts eller kommer att höjas under denna mandatperiod.
– Bensinskatten har höjts och kommer att fortsätta öka som följd av den indexering som regeringen infört. Under perioden 2016-2018 betyder detta t ex en höjd skatt på 5500 kronor totalt för ett hushåll som kör drygt 2000 mil per år. Till detta kommer också höjd fordonsskatt på både nya bilar och på lättare fordon.
– Höjningar av kommunal- och/eller landstingsskatten.
– Regeringens höjning av maxtaxan för hemtjänst och särskilt boende med 211 kronor per månad (sedan den 1 juli 2016).
– Den särskilda löneskatten för 65 år och äldre som jobbar har återinförts av nuvarande regering.
– TV-avgiften har höjts både 2015 och 2017.
– SINK-skatten, för utomlands bosatta, höjs fr o m år 2018 från 20 till 25 procent. Drygt 150 000 svenska pensionärer riskerar att beröras, som för en pensionär med en inkomst på 15 000 kronor i månaden skulle innebära höjd skatt på cirka 600 kronor per månad.

Förutom ovan skattehöjningar kan vi vara ganska så säkra på att både hyror och livsmedelspriser i många fall kommer att öka under 2018.

En klar majoritet av pensionärerna riskerar därmed att bli klart besvikna när utgifter och inkomster summeras under år 2018 – någon extra tusenlapp är det väldigt få som kommer att kunna räkna hem, däremot ett tillskott på några hundralappar. Sen är det samtidigt viktigt att komma ihåg att det finns ett gäng andra skatter och avgifter, och för den delen vardagsutgifter, som kommer att äta upp delar av seniorernas ökning i disponibel inkomst nästa år.

Eva Eriksson
förbundsordförande SPF Seniorerna

Eva Eriksson
SPF Seniorerna

Kan vi minska risken för fallolyckor?

Inger Mörk, utredare på Socialstyrelsen

Inger Mörk, utredare på Socialstyrelsen

Visst önskar man att alla ska få leva ett friskt och gott liv, fritt från fallolyckor. Kan vi det? Många av de fallolyckor som inträffar skulle aldrig behöva ske. Genom att äta näringsriktig mat, styrke- och balansträning samt att se över sitt medicinintag så skulle många fallolyckor aldrig ske.

Ät rätt  och drick mycket vatten

Bra mat gör dig starkare. Maten ger kroppen energi och näring samtidigt som den stärker dina muskler och skelett. Med åren behöver vi allt mer protein och fett. Om du äter två lagade måltider per dag ökar chansen att du får i dig vad du behöver. Till lunch och middag är det bra med protein i form av kött, fisk och ägg, kolhydrater genom ris, pasta, potatis och bröd samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär.

Träna, motionera och sporta

Träning gör dig starkare. Styrketräning ökar muskelmassan och risken att falla minskar. Även balansträning har stor betydelse för att minska risken för fall. Välj roliga träningsformer, gör det som känns mest lockande för dig. Om du ofta sitter still kan du kanske ta för vana att resa dig upp regelbundet. Du som inte har möjlighet att resa dig, det finns övningar som kan göras sittande.

Ha koll på dina mediciner

Fråga doktorn om dina mediciner. Läkemedel kan vara orsaken till att många faller och skadar sig. Så var uppmärksam på effekten av dina mediciner. Om du använder läkemedel och du märker av biverkningar till följd av medicineringen, anteckna ner det och prata med din läkare om detta när ni träffas. Om du har flera olika mediciner kan du kanske behöva en läkemedelsgenomgång.

Säkra ditt hem

Utöver mat, motion och medicinering kan det vara bra att säkra sitt hem genom att kontrollera mattor och sladdar, se över belysningen, bär gärna på mobiltelefon, ta bort höga trösklar om det går, ha saker nära till hands, säkra badrummet och ordna en sittplats där du kan sitta och vila.

Jag vet att ni är många föreningar i SPF Seniorerna som deltar i detta viktiga arbete – tillsammans kan vi förhindra fallolyckor.

Önskar alla läsare ett fallfritt liv och citerar Tage Danielsson ”Säll är den som har till rättesnöre att man bör nog tänka efter före”.

Läs mer på http://www.socialstyrelsen.se/balanseramera

Inger Mörk
Utredare på Socialstyrelsen

Fakta om fallolyckor

Fallolyckor är en av de vanligaste olyckorna som leder till flest dödsfall och flest sjukhusinläggningar. Varje år dör drygt 1 700 personer till följd av fall med ett stort mörkertal, så det är betydligt fler. Cirka 70 000 personer läggs in på sjukhus varje år till följd av en fallolycka.

Socialstyrelsen har räknat på landstingens och kommunernas kostnader för fallolyckor och de beräknas uppgå till 11,6 miljarder kronor varje år. Då är inte primärvårdens kostnader inräknad. Om alla kostnader tas med blir det mer än 25 miljarder kr per år

Regeringsuppdrag

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att arbeta med att förbygga fallolyckor. Tillsammans med pensionärsorganisationer, kommuner och regioner med flera genomförs kampanjen Balansera mera, som är vecka 40, den 2-8 oktober. Årets tema är mat, motion och medicin.

 

 

Nej till Finansinspektionens skärpning av amorteringsreglerna

Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav är ett ogenomtänkt ingrepp i bostadspolitiken. FI har vissa bemyndiganden inom finanspolitiken, men inte inom bostadspolitiken. Förslaget skulle kräva att nya låntagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det gällande amorteringskravet. Med tanke på dagens låga pensionsnivåer blir det inga stora slantar som en vanlig senior skulle kunna få låna.

För unga och blivande pensionärer som just nu planerar sitt boende för resten av livet, omkullkastar förslaget planerna totalt. Vi seniorer har funnit att ska vi vara säkra på att få en tillgänglig bostad, så är det i det nya beståndet som en sådan bostad står att finna. Om vi seniorer tidigt får en tillgänglig trivsam bostad, sparar vi åtskilliga miljarder för samhällets hemtjänst och omsorgsboende.

Det var för ungefär ett år sedan som Finansinspektionen skärpte amorteringskraven. Vissa reaktioner har börjat skönjas på bostadsmarknaden av detta. Detta bör självfallet analyseras först innan nya förslag som skulle försvåra för seniorer på bostadsmarknaden blir aktuella.

Att amortera är att spara påstår FI. För en senior är inte spara prioritet ett! Det har vi gjort till den tillgängliga bostad som vi nu tänker flytta till, om inte FI sätter käppar i hjulet vill säga. Det vi i så fall sparar kommer bara att tillfalla arvingarna. Redan idag är det svårt för oss seniorer att få ett bostadslån, även i fall där man som ensamstående snittpensionär har en förmögenhet i form av en villa nekas man bostadslån. Hur blir det då om FI:s nya förslag blir verklighet? Knappast lättare!

De nya amorterings­reglerna bygger på skuldkvoten med bruttoinkomsten som faktor. För oss seniorer, som aldrig haft så låg inkomst som nu när vi är pensionärer, är detta förslag mycket negativt. Amortering räknas inte som boende­kostnad. Men det är ett pengaflöde som ska fram för en senior med låg pension. Dessutom urholkas värdet av bostadstillägget.

FI-förslaget skulle kraftigt försvåra, eller till och med omöjliggöra, för pensionärshushåll med normalpensioner i de större städerna att kunna skaffa sig en passande bostad. Finansinspektionen har dessutom helt förbisett de bostadssociala aspekterna av sitt förslag, vilket är anmärkningsvärt. I vårt remissvar till Finansinspektionen säger vi därför nej till förslaget.

Fredrik von Platen
Sakkunnig bostadsfrågor SPF Seniorerna

 

Almedalen – fokus på att stärka seniorers ställning på bostadsmarknaden

Min tredje Almedalsvecka i rad som SPF seniorernas bostadsexpert upplever jag som den hetaste hittills vad gäller bygg- och bostadsfrågorna. Med all rätt. Men även om det byggs många bostäder i landet just nu så förstärker byggandet ojämlikheterna på den dysfunktionella svenska bostadsmarknaden. Svensk ekonomi går som tåget. De som har arbete och tjänar bra och får låna pengar på banken till en bostad. Det är för dessa som största delen av byggsektorn bygger bostäder.

Medelsenioren däremot har det knapert. Har man sålt sitt gamla ”myresjöhus” har staten tagit hand om en stor del av ett eventuellt överskott i form av flyttskatter. Det som blir kvar räcker inte till en ny tillgänglig bostad. Bankerna – och snart även staten – sätter stopp genom att införa amorteringstvång och skuldkvotstak. Pensionerna och bostadstillägget för pensionärer må vara låga, men de är säkra. Våra banker räknar det emellertid som ”andra klassens” inkomster.

De seniorhus och trygghetsboenden som har byggts de senaste 10 åren har i flesta fall gått till seniorpar med höga pensioner och inkomster. Jag har de senaste 10 åren sagt: ”Sverige bygger ett miljonärsprogram” och inte för folk i allmänhet. Den känslan förstärks ännu mer genom priserna på den bostadsproduktion vi nu ser förverkligad.

Det är förvånande att de flesta kommuner inte inser att det på ganska kort sikt är bra för kommunekonomin att se till att vi seniorer kan få flytta till en tillgänglig bostad, där vi kan sköta oss själva så länge som möjligt, och ha trevligt, i andra halvan av livet. Varje år som vi seniorer kan flytta fram tidpunkten för att bli hemtjänsttagare och flytta till särskilt boende, kan kommunen spara uppemot 1 miljon kronor. Ska det vara så svårt att fatta?

Under dagarna i Visby kommer jag att delta i flertalet debatter om just bostäder för äldre. Jag kommer särskilt att lyfta frågor som rör bekymren med att pensionerna inte hänger med i kostnadsutvecklingen och att detta försvårar seniorernas ställning på bostadsmarknaden. Tillgänglighet och bostadsanpassning kommer också upp i debatterna. Dessutom kommer jag att betona hur viktigt det är med bra bostäder för seniorer, dels för individens livskvalitet och rörlighet, dels för samhällsekonomin och välfärden.

Fredrik von Platen
sakkunnig bostadsfrågor SPF Seniorerna

Dag 1

Anders W Jonsson (C) var företagsam under helgen och använde 520 av sina 1027 kronor till att inhandla livsmedel. Och all mat för hela veckan är tillagad: 14 matlådor, havregryn, ost, potatis och 20 brödbitar. Matlådorna innehåller köttsoppa, köttgryta, dillkött och ärtsoppa med fläsk – den senare gick på 10 kr per portion vilket Anders tyckte att han kunde unna sig även om ärtsoppa utan fläsk hade gått på 3 kr/portion. Vi får se mot slutet av veckan om han ångrar fläsket. För Anders återstår 507 kronor till de dagliga sms-utmaningarna.
Under dagen besökte Anders tillsammans med allianskollegorna i Socialutskottet sjukvården i Jönköpings län. Frukostgröten intogs hemmavid, och färdiglagad lunch för två dagar samt frukost för dag 2 packade Anders med sig i väskan. Men då värdarna för ett av studiebesöken i Jönköping bjöd på lunch, och det kändes oförskämt att tacka nej, beslöt centerpolitikern att äta bjudlunch mot ett avdrag på 100 kronor från sina pensionspengar. Kvällens middag löste sig väl, knytkalas med politikerkollegorna där Anders bidrog med redan inköpt potatis. Dagens utmaning – att fram till midsommarhelgen lägga undan pengar till resa och present till barnbarnet i Skåne – visade sig tuff. Anders hittade en resa för totalt 719 kronor tur och retur. Det låter lite dyrt, kanske har han bokat resan från Gävle och inte Stockholm (varifrån hans politikerkollegor utgår) och kan boka om den och på så sätt få lite mer pengar över. Eller så kan han se om det finns billigare resor några andra dagar innan/efter midsommar. Anders har nu 263 kronor kvar.

anders1

Storköp av mat inledde också veckan för Jakob Forssmed (KD) som med sin veckobudget på 747 kronor införskaffade en stor säck potatis och köttfärs på extrapris som blir basen för veckan. Därtill havregryn, linser, morötter, billiga äpplen, mjölk mm. Därefter storkok. Jakob är medveten om att det kommer att bli enformig mat, men känner att han vill ha koll på utgifterna. Müsli och macka har bytts ut mot gröt exempelvis.
Synpunkter har inkommit på att en vecka är för kort tid och att det inte räcker för att förstå hur det är att leva på en låg inkomst under längre tid, vilket KD-politikern håller med om. Samtidigt menar den vikarierande partiledaren att det är viktigt att bidra till att frågan om äldres ekonomiska villkor får uppmärksamhet. Han tror att insikterna, trots den korta tiden, kan vara värdefulla – oron över både att få pengarna att gå ihop och de oväntade utgifter som kan uppstå. Han känner sig dock tacksam över att som en konsekvens av utmaningen ha fått ta del av flera livsberättelser som han förmodligen inte fått höra annars.
När dagens utmaning kom – lägga undan pengar till resa och present för att fira barnbarnet i Skåne under midsommarhelgen – tänkte Jakob: hur ska jag klara detta, jag kan inte komma tomhänt? När veckan lider mot sitt slut får vi se om Jakob har lyckats lägga undan lite för resa och present.

jakob1

För Lotten Sunna (F!) började dagen med frukost: havregrynsgröt och kaffe för 1,80 kronor. Därefter lunch i form av stor fralla med skinka, tomat, persilja och smör + banan samt vatten = 9,40 kronor.
Även Lotten blev betänksam när hon fick reda på utmaningen – lägga undan pengar för resa och present till barnbarnet i Skåne om 6 veckor. Relationer är viktiga så hon vill försöka prioritera detta. Hon funderade först på att göra en “Farmors godiskokbok” men att ha ett val – att vara kreativ eller att köpa en present – är en sak. Att inte ha ett val, när man inte har pengar, är något annat. F!-politikern gick till Stadsmissionen och fick tag i ett charad-spel i gott skick för en tia och sen en ask Turkish delight för en tia. Presenter som Lotten tycker är helt ok, men hon ogillade känslan av att inte kunna köpa exempelvis en barnbok om hon hade velat det (de kostade 30 kronor styck på Stadsmissionen). Förutom presenter för 20 kronor kostade omslagspapperet 5 kronor och Lotten lägger undan 10 kronor (per dag) till resan.
Middagen bestod av dahl med röda linser, kokosmjölk, tomater, creme fraiche osv. samt kabanoss, vatten + kaffe för sammanlagt 22,40 kronor. Totalt har Lotten gjort av med 68,60 kronor under dag 1.

lotten1